Lillebror säger hej!



Det spred sig ett leende på mina läppar när jag fick det bekräftat att det inte är en cancersvulst, även om de tankarna börjat avta i takt med att sparkarna ökat. Lillebror skötte sig exemplariskt och visade upp sina bästa sidor så undersökningen gick tyvärr ganska snabbt. Alla mina önskningar i det tidigare inlägget uppfylldes och vi firade de glada nyheterna med middag på Max. Samma datum som tidigare gäller som BF, 28 december.

Nu ska jag ringa mamma och berätta! Och planera för barnvaktande i helgen...

Just det, jag fotade av gamla foton i helgen (vet inte riktigt var skivorna med originalen finns efter alltför många flyttar), v 18 nu och v 18 då:

  
Mycket spetsigare mage då än nu (kan väl kanske bero så startkonditionen) men i storlek börjar det nog lugna ner sig lite nu, större sf-mått än 39 som jag hade då hoppas jag inte på nu...  

Vad gör han?



1. Pussar bebisen
X. Pruttar på magen
2. Äter upp fläsket


Ultraljud idag. MInns när vi firade det svaga, svaga plusset på stickan med hämtpizza och riktig cocacola (inte zero eller light) och det känns som igår trots att det åtminstone var tre månader sedan.
Hoppas i turordning att barnet är friskt och välskapt, att det bara är en därinne och till sist att de kan se dennes kön.

Är inne i en period då Mattias framstår som totalt oförstående till vad min kropp och mitt psyke går igenom så för att inte spä på osämjan så blir det inget längre inlägg än såhär. Utan alla hormoner hade vi nog klarat oss bättre men nu finns de ju där...

Suck

Tycker i allmänhet att jag fått mer energi men efter en tur med Mio på Rusta och Coop så känns det inte riktigt lika bra. Vad gör man när man pga graviditet har sämre tålamod än det vanligt dåliga och ingenting av det man säger tycks gå in, när glassiga händer hamnar i sängen och inte alls i duschen som det var sagt eller när den lilla söta handen bara fortsätter slå och slita i glasögonen på sin mamma samtidigt som det bubblande skrattet bara fortsätter? Har aldrig hävdat att jag är världens bästa mamma utan nöjer mig med att veta att jag duger men vissa dagar känner jag något så långt därifrån. Ska borsta tänderna och krypa ner i sängen med en god bok och med en chokladbit i kylen om suget sätter in, önskar att 19.30 inte vore för tidigt för att somna för natten.

Nyklippt

Jobbar sex dagar 7-16 denna vecka, ta det som en ursäkt för få och innehållslösa blogginlägg. Har en skiva som ska brännas och 423 foton som borde sorteras kronologiskt med hjälp av datorn innan de ska sättas i album så mina minuter på internet blir nog inte fler än nödvändigt. Ska dessutom hinna med att träffa Anna och Peter eller Meena, handla balsam och tjuvlyssna på Lasse utanför grindarna på fredag.

Idag har jag klippt mig iaf. Det blev ett fegbesök men med en bra frisör som tack och lov gav upp det där med att småprata ganska snabbt. Tror att jag blev nöjd också, även om det mest är på luggen det syns. Mattias lät besviken över att jag inte klippte bort mer, vet inte riktigt om han tycker att jag är snygagre i kort hår eller om han bara vill ha en ursäkt för att sjuta på bröllopet ett år till eller två... För mig känns både och ganska okej för jag vet att de ändå kommer att inträffa i sinom tid och just nu öåter jag det räcka med att Anna och Carro ska få sina trolovade att just lova.

Vecka 19 idag, ultraljud på torsdag, veckorna rusar iväg. Chefen sneglar på magen men har ännu inte sagt nåt, spelar ändå ingen roll för jag slutar på söndag och nästa vecka börjar den första av tre i Böle och sedan återstår bara en vecka innan det är dax för skolbänken igen.

Update

Tisdag:


Onsdag:


Torsdag:


Fredag idag då. Lönen inkasserad, räkningarna betalda och husbloggen uppdaterad. Håret är till synes färgat och jag känner mig redan smartare (nu när jag inte längre är blond), haha! Sista kvällspasset ikväll och då bemanningen ligger på topp behöver jag inte börja förrän 14 (istället för 12) och med solen som högst så känns ju inte det så dumt! Tror att jag och Mio ska ta oss en sväng till Lillänge för att hämta foton och kanske köpa oss en glass. Imorgon blir det Böle, lite snickring och grillmiddag! Dax att leta fram lite gamla gravidkläder också...

The dress

Äntligen har jag hittat en klänning till Annas bröllop! Den är blommig och får mig inte att likna ett vandrande tält så jag är nöjd! Stina och Andreas fick en dotter i natt så det blir nog mera klänningsinköp framöver! Har aldrig haft en sån anledning förut så den tänker jag ta!

Är hos mamma och pappa och hälsar på denna lediga dag, dricker kaffe och äter salami (med skuld och dåligt samvete, jävla livsmedelsverksrekomendationer!). Mio gav mig sovmorgon till efter 9 så det är minsann inte bara pappa han kan vara generös med!

201 sökes (platespotting)

Go-Mio har kommit hem och hittills har vi hållit sams! Vi har öppnat paket från moster Klara (tack för modelleran med former och press och plastförklädet), druckit kaffe på Nylunds, handlat och nu lagar vi chiliconcarne.

 Jag och magen, v 18 nu. Läste i dagboken sedan Mio att vi flyttade från Brunflo till Torvalla i denna vecka och efter vad jag minns från foton så är nog magarna ganska jämnstora nu. Det vore kul om jag kom i håg att fota av foton jag har i Böle nu när jag äntligen ska dit i helgen.




Senare samma dag.

Det känns bättre nu. Ännu inga jättesparkar men eftersom Mattias tydligen led av en släng av bakfylla så hamnar ju min paranoia lite i skymundan. Som alltid när jag tycker att det är synd om mig så ska han alltid ha det värre... Men jag saknar honom ändå. 9 timmars arbete och sedan somnar jag gissningsvis lika snabbt som igår men förhoppningsvis på en välkänd högerarm och inte i en tom, stor och kall säng.

Dagens mattips blir iaf bacon! Funkar till allt och just idag blir det potatisbullar till. Sist var det spagetti, före det blodpudding, före det någon annan pasta... Bacon tycks omedvetet ha bilvit min senaste last, kan tex inte minnas när jag senast tryckte i mig fisk av något slag men de ljuva omega3-tabletterna tror jag på!

Det tycks ljusna ute med, kanske, kanske skulle jag kunna våga mig på att cykla till jobbet.

Idag har bebisen förvandlats till en cancersvulst.

Inte ens de futtiga sparkarna kan riktigt övertyga mig om att så inte är ett tänkbart scenario. Jag har gått ner ännu lite till i vikt, visserligen handlar det om hekton men är inte det ett arrgument för cancer så säg!? Min feta diet borde väl ändå leda till motsatsen? Redan då bara mensen var sen och jag inte kände av några andra symtom så skämtade jag om att det kanske var något annat "fel" och det främsta skälet till att jag återfått tankarna idag beror nog på hur mager och knölig min sammandragna mage ser ut när jag ligger ner (även om väl sammandragningar borde vara ett bevis på graviditet och inget annat...). Jag hoppas att ultraljudet om mindre än två veckor kan få mig att lugna mig, fast helst vill jag att Mattias ska känna av mina vibbar och ringa precis NU för att lugna mig.

Den del av mig som dock fortfarande sätter sin röst på graviditet (för vore jag helt övertygad om cancern så skulle jag väl begett mig till akuten istället för att börja blogga) tackar iaf snällt syster Klara som skickat Mio ännu oöppnade födelsedagspresenter och en present till mig innehållande whitemuskprodukter (från The Body Shop), perfekta att spara och ta med till BB för den där första, underbara duschen efter genomförd förlossning. Tack!

Det är ingen hemlighet att vi hoppas att bebisen ska vilja visa upp sitt kön för oss på ultraljudet, precis som vi visste att Mio var just en liten Mio och kunde lägga klänningsplanerna och namnförslag som Ronja på hyllan efter det. Ännu har vi inga direkta förnamnsförslag men mellannamnen för en pojke skulle iaf kunna bli Olov Jonathan och Lisa, Astrid eller Ingrid och Johanna för en flicka. Isola som förnamn har vi sorterat bort sedan jag insåg att det är tre stavelser för jag vill helst ge ett förnamn med två så att det harmoniserar med Mio och är enkelt att ropa.

Nu ska jag ringa och terrorisera min älskade för vibbarna tycks inte ha nått fram genom det regniga landskapet och de tretton milen...

"Och genomskinligt grå blir jag utan dina andetag"

Vill att Mattias ska ligga med handen på min mage varje sekund det kommande halvåret eller åtminstone tills underverket ligger på magen och inte längre i. Numera känns sparkarna även utanpå och det skapar samma leende varje gång, precis som när vi väntade på Mio. Mattias har också fått känna men inte igår och inte idag för jag är all alone iklädd något som en gång var ett par snyggt sittande långshorts på min älskling men numera bara bidrar till något liknande en säck potatis på mig. Tyvärr är allt passande i tvätten så jag gör det bästa av situationen och tröstäter en tidig lunch för att kanske kunna fylla ut byxorna lite mer - och inte bara runt magen för där är bristningsgränsen tyvärr redan nådd. Vecka 17 är snart passerad, ännu ingen viktuppgång men mest beror nog det på att musklerna förtvinat och de väger ju som bekant mer än fett... men det är inget klagande utan bara lite av ett konstaterande, när jag däremot närmare jul kommer att kunna förväxlas med en julgris på väg till slakt, då ska jag börja klaga. Än så länge orkar jag tänka att allt som sker kan vara för sista gången och jag är säker på att jag kommer att sakna de små sparkarna från det fantastiska som jag och Mattias än en gång skapat! Drömde föresten i natt att vi var på ultraljud och att det visade sig vara tvillingar.

Hungrig!

Fast med nyponsoppa på gång så det ska nog snart vara avklarat. Värre är det med den extra energi jag fått för att plocka och stöka på här hemma, som att möblera om blommorna i fönstren och städa ur alla kläder som blivit för små ur garderoben och liknande, men som antagligen kommer att ta slut innan klockan slår 21.30 då jag får avsluta mitt arbetspass (6 kvällspass kvar på en vecka och sedan lika många dagpass veckan därpå innan semestern kan börja). Ska dessutom jobba med den som de andra alltid himlar med ögonen när de pratar om... Har även "lånat ut" min älskade bil till Mattias hela helgen (eftersom bara den har dragkrok och han ska släpa med en hel massa material till Böle) så det blir till att prutta omkring med tvåtaktaren och hoppas att den är lättstartad.

Kvällen igår, veckans enda då jag inte jobbat eller ska jobba ägnades åt att färdigställa och slå in bröllopspresenten och att skapa ett grattiskort till de tu (Anna och Kristoffer), önskar att jag kunde lägga ut bilder för jag blev väldigt nöjd (trots att skrivaren tycks rata färgade papper) men det går ju liksom inte - än. Istället kommer en ny bild på Mio, Mio och Alvin med mammor och Mio som tackar faster Katarina för den fina Sälen t-shirten!

  

Industriområdesshopping

Insåg häromdagen att det bara är en dryg vecka kvar innan den första löningen från Tallbacka kommer och eftersom jag lyckats hålla budget åtminstone någolunda så har jag under veckan unnat mig sommarens första shopping för egen skull (fast att shoppa innan ett arbetspass är inget jag kommer göra om i detta tillstånd, det resulterade i en mycket lång kväll trots att jag slutade tidigast). På stan i tisdags blev det en hel del provat men förhoppningen om att hitta något att bära på bröllopet gick i kras även denna gång, tre par mönstrade trosor (inte direkt min vanliga stil) till priset av två blev det dock efter att jag hela natten innan stört mig på de slitna och gamla (men svarta) som envist och ständigt ville glida ner över halva rumpan, det blev soporna nästa för dem. Igår fortsatte jag därför mitt sökande (med Mio i sällskap) bland klädaffärerna i Odenskog, Triconor och Ixohouse och på det sistnämnda var det faktiskt inte utbudet utan snålheten som satte stopp när jag faktiskt hittat en ljusgul tunika som faktiskt satt ganska snyggt (men tight och det är ju nästan en månad kvar). Istället gav mig deras rea iaf en gråmelerad hoodtröja (75kr) och en lika grå tunika med söta fickor (också för 75) som jag hoppas kunna leva i så länge de vanliga jeansen, undantaget i midjan, fortfarande passar lika bra som vad gravidjeansen är för stora. Fast så länge jag jobbar är det mest två av Mattias jeans som gäller. 

Nu har Mio börjat utmana ödet i sitt tiggande om min uppmärksamhet...

Utmaning

Utmanad av Stina så det är väl bara att hänga på... 

Reglerna är enkla, jag svarar på utmaningen i min blogg och meddelar den jag fått utmaningen av att jag svarat. Sedan utmanar jag några andra att svara i sina bloggar och de meddelar mig när de svarat. 

Fem saker som finns på din Att-göra-lista idag?
1. Besöka BM för den första akupunkturbehandlingen mot foglossning
2. Diska
3. Ladda upp foton för framkallning, inklusive mammas blivande tackkort.
4. Ta en sväng på stan för att se om jag hittar något att ha på mig på bröllopet och något kul på Syssla att knåpa ihop ett grattiskort av.
5. Jobba.

Vad gjorde du för 10 år sedan? 
Sommaren -98 alltså. Jag var 13 år och hade under våren lärt känna Anna så det blev en sommar full av cykelturer för oss mellan varandra och en hel del prat om hur det skulle bli att börja högstadiet. MInns inte vad jag gjorde exakt på dagen idag...

Vilka platser har du bott på? 
Bollnäs
Brunflo (Kvartermästarvägen och Lagmansvägen som barn och Centrumvägen som vuxen)
Ånge
Idre (Bergevägen och Bingtjärnsvägen)
Offerdal
Östersund (Färjemansgatan, Odensalagatan, Hovslagargränd och Hemvägen)
Torvalla (Blåhammarvägen och Gräftågränd)

Fem saker du skulle göra om du var biljonär?
1. Leja bort renoveringen av Hansan, fast under noga uppsikt!
2. Köpa oss en lägenhet i stan så att vi inte blir lantisar på heltid.
3. Köpa mig en ny Saab 9-3 Aero kombi med många hästar och mycket utrustning.
4. Lägga undan pengar till mina barn.
5. Unna mig en sommar utan jobb och bara resa i världen med min familj.

Jag utmanar Sandra, Petra, Sara, Carro och syster Klara! Om någon annan är sugen på att svara så gör gärna det!

Hemma igen

Mer av ett konstaterande än en rubrik, men är det måndag och man har klivit upp tidigt för att sonen ska sova lunch tidigt och inte bli dagis suraste hela eftermiddagen så blir det inte bättre än så. Själv ska jag till läkaren för att få konstaterat att det är foglossning jag lider av och imorgon blir det sedan för första gången akupunktur och jag hoppas verkligen att det ska ta bort en del av smärtorna för jag vill kunna ta promenader med min familj på lediga dagar (det är ju trots allt sista sommaren vi bor i stan) och kunna jobba de tre veckor som återstår utan större problem.

Lite bilder från Mios födelsedag och helgen i Idre (och jag har en en gång varit den som fotat mest och därför själv inte kommit med på bild...)

 
Kalas hemma hos (Mios) mormor och morfar med Pinnochiotårta och förstås en del paket. Traktorn med vagn fick han av oss, vi tyckte att det räckte med ett paket eftersom han får allt han behöver under årets andra dagar och ännu är för liten för att önska något eller minnas vad han fått. Traktorn har iaf som beräknat blivit en uppskattad present!  

Och Idreresan... Eftersom "pruppen" fortfarande har olackade plastskärmar bak så tog vi den inte med oss utan Mios tröja (andra bilden nedan) fick representera vårt ideal. Inga pokaler för det förstås men precis som i fjol så lovade vi vår värmländska fanclub attt "nästa år så"...

MIn faster och hennes mans DeSoto som en av medlemmarna i Lasse Stefanz fick sig en åktur i och som pappa då fick skaka hand med (Lasse Stefanz är för min pappa vad Lasse Winnerbäck är för oss andra).


Mio avslutade sin kväll med dans vid prisutdelningen och blev sedan hemskjutsad så att jag och Mattias kunde ta både en och fler svängom till ovan nämnda dansband. Det kändes i fogarna igår vill jag lova men det var helt klart värt det!

Middag, dusch, påklädning, packning, 4 timmar i bil, Sätern.

(Sätern = Grunddagssätern = byn norr om Idre där min pappa lät bygga sin stuga en gång) Hemma igen på söndag kväll och efter det SKA jag minsann ta tag i alla obesvarade mejl, alla mer praktiska ärenden som väntar, alla bloggar att läsa och kommentera... Mio tackar förresten så mycket för hälsningar och presenter, bilder utlovas.

Lilla älskling...



...har åkt för att fira 2-årsdagen hos mormor och morfar eftersom alternativet var ännu en ordinär dag på dagis. Det känns lite konstigt att han inte är hemma imorgon bitti men eftersom vi båda ändå börjar kl 7 så hade vi inte hunnit med något firande men imorgon kväll ska vi fira med han som gjort våra liv mer värdefullt än jag trodde gick!

Har tagit av mig min ring

2 anledningar; i mitt jobb är inga klockor/ringar/armband tillåtna och även om jag fuskat ibland är det anledning två som gör att den nu åkt av igen. Likt förra gången så sväller inte mina fingrar utan precis tvärtom så varje gång mina fingrar inte svettas håller jag på att tappa den och det är inget jag önskar. Gissar att den kommer att åka på igen i januari och förhoppningsvis få sällskap av en till om inte alltför länge... Än så länge har jag åtminstone ett vitt streck kvar att skylta med och innan ringen åker på igen hoppas vi förstås på att kunna flytta in i våra drömmars hus och även få snusa lite bebis, kan man förresten döpa en liten tjej till Isola? Svar: ja, enligt SCB finns 54 kvinnor, varav 10 med det som tilltalsnamn. För den som inte känner till bakgrunden så kommer en ledtråd här:

 
Bild lånad här

Men jag tror fortfarande att det är en liten brorsa som ligger därinne och sprattlar. På jobbet blir folk fortfarande förvånade när de får veta att jag är gravid och jag blir lika förvånad över det, nog för att de inte sett mig när jag var "smal" men eftersom jag än så länge bara har (en enligt mig fin men gigantisk) mage så...

Om två dagar fyller min stora pojke två hela år, imorgon kväll vid kvart över nio gick vattnet efter att jag haft svaga aningar om att något var på g sedan jag några timmar tidigare tittat på tv:s repris av Rederiet och kännt att sammandragningarna börjat komma någonlunda regelbundet, dock utan smärta. Hoppas att Stina och Andreas får sin nya bebis snart och att Mattias lyckas skjuta på sin semester så att jag inte behöver ha två hela veckor med mig själv , Mio och foglossningen i slutet av sommaren... (Klara: foglossning är när bäckenet luckras upp för att man ska kunna föda, vissa känner ingenting men jag har bägge gångerna haft likt tusen nålar i svanken vid gång och böjningar från och till sedan v 8 och just nu är det till.) Helst får de gå över innan helgen så att en och annan sväng om till Lasse Stefanz i Idre kan utföras!

Varning för bilder i massor!

I mitt förhållande med Mattias finns en uppenbart snygg person och en som tror sig vara den smartare och därmed den som dokumenterar det mesta genom foton, därav alla bilder på Mattias och de få på mig... Vi tycks iaf komplettera varandra! Här kommer foton i en salig, men kronologisk blandning.

 
Färden ner mot Nynäshamn (start 03.00) och med båten över havet. 

   I stugbyn vi bodde (Fårösunds semesterby, att rekommendera), mellanlandning vid mamma och pappas stuga innan vi fick tillgång till vår egen. 

    
Lugnet innan festen.
 
 Fina, lilla mamma, nybliven 50-åring! Hoppas att digitalkameran som jag med syskon skramlat till kommer till användning lika mycket i fortsättningen som under den gångna veckan.

       Från festen.

           
I vår mysiga lilla stuga innan en regnig Fårötur med bland annat besök vid Ingmar Bergmans grav, diverse raukar, får, fyren vid Holmsudden och inhandling av ett får till Mio som han genast kom att älska! En tur till Slite blev det också då himlen klarnat, Cementas kalkstensbrott. Solnedgång "hemma" i Fårsöund igen.

          Visbyvisit med tågrunttur, S:t Karin och en glasspaus då Mio sov. Samma kväll badade jag och Mattias för första gången i havet, om än inte mer än till midjan... 

43 bilder redan och bara halva semestern avverkad... 

         Utflykt med mina föräldrar och syskon till Roma glasbruk och sedan Ljugarns camping, Mios första besök vid havet, någonsin.

             Fåröbesök igen och med bättre väder denna gång! Bad och lån av trampbåt vid Sudersand och en paparazzibild på veckans enda kändis - Hanna Widell (eller fortf Rosander?) som varit med och skrivit min bibel, På smällen, från A till Bebis. Slutligen en bild av vår stuga även utifrån.

   Liten snygging roar sig vid stugan! (På den andra bilden ramlar han förstås men på film hoppade han 11 sekunder felfritt) 

  Jag och Mattias vid Blå Lagunen medan Mio sov så gott på stranden intill! Sedan blev det ett besök i Bläse med en tågtur till det gamla kalkstensbrottet som idag är en turkos liten sjö.
     

 
Mina vackra pojkar!

Sista dagen innan hemfärd spenderades barnledigt med en tur till Lummelundagrottan och sedan ännu ett besök i Visby, mera glass, ett på lagom avstånd studerande av ostindiefararen Göteborg och en foglossning som slog till regält lagom till besöket på motormuseet med gocartkörning för Mattias och bröderna mina i Vibble. 
           

89 bilder senare, tack för visat intresse! Fast i första hand är det ju för min egen skull jag väljer att dokumentera mitt liv på detta sätt. Kvällen ska spenderas med att sortera ut foton för framkallning, bland alla vårens foton...

  Avslutar med två bilder på min fina mage från igår, v 15. 
Att 16 cm bebis tar plats syns ju tydligt när jag står upp men var i allsin dar tar han (hon) vägen när jag ligger ner?! Jag är dessutom fullt medveten om att jag fortf har mycket större mage än vid samma tid när jag väntade Mio. Vore det inte för foglossningen och det faktum att jag med den ska jobba 20 dagar till så... Vikten står där den står och med tanke på min okunskap för motion så känns det iaf som liten men klen tröst.

Efter 7 timmar i bil

Vi är hemma igen. Underbar semester med det bästa av sällskap och det bästa av väder! Bilder kommer! Har tagit ca 600 så det ska bara gallras lite först...
Försöker lyssna på Winnerbäcks sommarprat som jag missade när båten lämnade Nynäshamn förra helgen medan jag packar upp. En bröllopsinbjudan och en ultraljudskallelse (31 juli, min namnsdag) låg och väntade på hallgolvet här hemma men att jag hade klarat tentan fick jag minsann starta internet för att få veta. Vecka 16 av graviditeten imorgon, det går så snabbt. Mio 2 år på torsdag, helt sjukt. Det där med att uppdatera mig på andras liv (bloggar) kommer inte att ske ikväll iaf, än har jag semester!

RSS 2.0