samvetet

tycker inte att jag borde ha dåligt samvete över att jag i höst kanske inte kommer ha så mycket tid till övers för mina vänner. tycker framför allt inte att jag har någon anledning att ha dåligt samvete redan  nu. ändå har jag det.

jag har tänkt plugga i tre år. under tiden ska jag inte bara klara mina kurser utan också hinna  umgås med min son som är härligare att vara med än jag någonsin trodde var möjligt! och jag ska hinna njuta av att få vara med den livskamrat jag har valt. sköta vårt hem och hushåll ska jag också lyckas fixa (mattias ska inte förväntas eller behöva göra mer än vad jag gör nu, när han då är pappaledig). kanske räcker inte ekonomin till utan jag kanske måste jobba extra ibland också. givetvis vill jag också hinna träffa mina vänner. jag vet inte hur det kommer att bli men jag antar att jag inte kan engagera mig till 100 på allt och då är det vännerna jag är oroligast för. ni betyder jättemycket men inte längre mest och det hoppas jag att ni förstår!

usch att jag alltid ska vara så nojig och oroa mig så långt i förväg. gör andra det?

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0