Torka

Det känns inte alls motiverande att blogga då hela livet just nu bara är jobb, lite lite familj och en hop graviditetssymtom eller brist på dem. Ikväll kommer iofs Anna och Kristoffer och njuter sockerkaka med oss men annars är det enformigt för stunden. Oftast är jag för trött för att ens hålla mig uppdaterad på andras bloggar. Gotlandsresan startar iaf på lördag morgon klockan 03.00 och datorn ska enligt planen få följa med, fast mest för att kunna besöka banken i tid och otid, men något litet blogginlägg kanske känns mera motiverat då, vi får se. So long!

Rastlös

Trots att jag sett fram emot att börja läsa så har jag fortfarande inte slagit upp boken. Istället sköljde rastlösheten över mig som regnet utanför. En cykeltur har jag tagit (innan regnet och åskan kom), konditionen har jag defenitivt tappat, Mattias garderob har jag städat (det sker någongång i halvåret för att gömma undan sånt jag inte gillar (vaddå bitchigt!) och nu även för att se om jag hittade något jag själv kunde ha) och jag har renskrivit packlistan inför Gotland på datorn. Bjuder på en bild av aktuella delar från denna v 13 (12+):



Men jag är inte bitter, jag inte...

Mamma och pappa är på god väg mot Gotland.
Mattias och Mio är i Böle och har besök av våra vänner.
Solen har skinit som bäst och jag har jobbat sedan 06.30, men jag är inte bitter.

Har slutat jobba och efter ett antal kvällspass kändes det mycket lyxigt att tom få sluta innan 16! Att sedan väckarklockan stod på 05.20 eller att kaffekopparna idag blivit fler än vanligt (illamåendet är knappt märkbart längre!) är inget jag tänker fokusera på. Jag dricker ett glas flädercider (alkoholfri, givetvis) och kastar lystna blickar mot Gravidchock av Belinda Olsson som jag tänkt spendera kvällen med. Sitter här med magen i vädret efter att ha konstaterat att den inte bara ökat i omfång explotionsartat utan att jag med Mio bara en vecka tidigare hade ett midjemått på 71 mot 78 nu, trots att jag innan grav var någon centimeter smalare denna gång! Jag har nått till det läge då folk, efter att jag berättat, sagt att de misstänkt men inte vågat fråga. Jag törs lova att ältande av graviditet kommer att bli höstens hetaste ämne i denna blogg så för den som saknar intresse är det lika bra att sluta läsa. Förra gången skedde allt för första gången och denna gång är jag mycket medveten om att det kan vara den sista så jag vill minnas och dokumentera, är mycket glad över den dagbok jag skrev då jag väntade Mio och att jag iaf hittills varit hyfsat duktig på att klottra i den även denna gång!

En halvtimmes sovmorgon imorgon! Om jag inte rycker upp mig så pass att jag provar på att cykla... med en 200grams schwiezernötchokladkaka i kylen så känns det nästan som ett måste, men men, det kanske regnar...

Har förresten fått veta att ett par i bekantskapen väntar bebis nästan samtidigt som oss, inte helt fel!

Antipatriotism

Uppriktigt sagt, vad roligt att Ryssland gick vidare igår! Läste att de tydligen aldrig tagit sig vidare från gruppspel så jag förstår att de jublar nu! Vi svenskar har ju spelare kvar som tom var med i VM -94... Eftersom jag såg matchen i lördags så intresserade resultat mig faktiskt lite under morgonsändningarna idag. Grannarna såg gissningsvis matchen direkt igår men jag slapp bli väckt av glädjeskrik iaf...


Teknikens under!

Chansade och stoppade kamerans usb i laptopen och efter lite trixande så fick jag mina bilder dit jag ville! Insåg nämligen igår att vi borde skicka in Mios 2-årsgrattis till tidningen innan Gotland så jag har försökt få Mio att medverka på allra bästa sätt (vill ha ett nytaget kort eftersom håret syns mer och mer för varje dag), det gick sådär...


Det blev bättre bilder än denna med men utifall att så vill jag inte publicera dem här!

Pratade med MVC igår (fast inte min BM för hon har semester) men hon hade inga andra råd mot energibristen och orkeslösheten än vila. Jag hade hoppats att hon skulle ha någon mirakelkost att ordinera eller så men eftersom mina värden var bra vid inskrivningen och jag inte lider kostant så trodde hon inte att jag led någon brist. Både idag och imorgon jobbar jag kväll med 9-timmarspass men eftersom jag har Mio hemna innan jobbet så blir det inte särskilt mycket vila dessa dagar tyvärr men på fredag är jag iaf ledig!

Ännu ett bildlöst inlägg.

Imorgon stängs vårt Internet på egen begäran. Det kan innebära att det fram tills att vi hittar något nytt kommer att bli dåligt med bilder utlagda eftersom programvaran för kameran inte finns på laptopen där internet ändå finns emellanåt. Ändå har jag inga bilder att lägga ut idag heller...

Orkar inte skriva något idag. Saknar energi för att ens kunna ge Mio en värdig fritid så jag hoppas att det vänder snart.

Min stora pojke och bäsen i magen

På de två dagar som Mio varit borta har han blivit så otroligt pratsam! Igår när vi kom dit och skulle äta och Mattias var ute och sköt luftgevär med Joel så skulle Mio ropa på sin pappa och ropade snällt "Ma-ttia-s"! Hemma igen så hade Mattias "förhör" med honom och han hämrade nästan alla ord som Mattias frågade efter! Det har gått så snabbt nu på slutet och han blir verkligen mer och mer storpojke hela tiden!

Själv är jag i perioden då alla vanliga jeans sitter lite för tight i midjan medan gravidbyxorna nästan trillar av och Mattias jeans ger mig inte riktigt den figur jag försöker eftersträva... Ska ner på stan och fika med Meena så jag får väl fösröka äta så att gravidbyxorna börjar passa någongång! Denna gång är jag ändå inte alls lika stressad i att det ska börja synas utan det känns mer praktiskt om det  skulle dröja ytterligare ett tag. Vecka 13 idag förresten så nu är väl den mest kritiska perioden över hoppas jag. Hade grym foglossning igår men det borde ju iaf tyda på att det växer som det ska. Tror förresten att jag kände några små rörelser igår, fantastiska känsla!

Söndagsmorgon

Det var en mycket lyckad kväll trots både fotboll och det nyktra tillståndet - och tänk vad bra jag mår nu och vad mycket jag minns! Jag vann dessutom! Man fick tippa matchresultatet och jag gissade 2-1 till Spanien men lämnade aldrig in kupongen så det blev ingen NewHolland-fotbollströja av den anledningen, däremot fick jag en ändå eftersom inte uppslutningen bland kunder var den bästa men/och tröjorna många.

Efter fotboll och några timmar så blev det en sväng på krogen, första (och sista?) gången på Mark Twain där folk varken verkade ha mitt intresse av att dansa eller tillhöra min generation utan satt snällt vid sina bord och samtalade med folk som de förmodligen gått dit med. Kroglivet är med andra ord något jag inte sörjer att jag med småbarn inte har möjlighet att beblanda mig med särskilt ofta. Dessutom fanns där ett par tragiska tanter (åtminstone 40+) som låtsades ha roligt med varandra vid baren men hela tiden sneglade sig över axeln efter kärlek så jag och Mattias har enats om att håller vi ihop tills dess så får det bannemig hålla resten av livet med (så vi slipper stå där med ordet "desperat" tryckt i pannan)!
Vi kom efter omständigheter jag inte tänkt skriva om eftersom jag inte vill riskera att dömas för förtal, hem vid 0.30 och det känns inte alls fel nu när jag åtta timmar senare verkligen inte kan somna om.

Om två veckor vaknar vi för första gången på Gotland! I dessa regntider hoppas jag förstås att vädret där ska vara det bästa tänkbara - hela veckan! Sedan väntar fyra arbetsveckor till innan en månad av "riktig" semester innna skolan börjar igen.

Nu ska jag krypa ner och stjäla värme av min älskling! Den här helgen har för övrigt gjort oss gott och livet har börjat gå åt rätt håll igen. Bara svärisarna kommer och hämtar Emils soffa ur vårt förråd så blir det en tripp till Offerdal för vår del. Vad jag längtar efter min stora lill-Mio just nu, han som verkligen får livet att  kännas helt (även om visas stunder är mer fulla av 2-årstrots än andra)!

Helgen är barnfri som sagt

Vi har tagit sovmorgon och en tur till Brunflo antikvaruhus med tvåtaktaren och vägt densamma (eftersom Mattias envisas med att allt som tar vikt och som kan undvikas ska tas bort = bilen saknar i nuläget både reservdäck, spolarvätskeanordning, innertak och solskydd). Vi har lunchat kebab och nachos på stan, träffat en ihärig gubbe i badhusparken av märket "jag hade också en gammal tvåtaktare en gång"  och jag har köpt grillchips och tre alkoholfria öl (av märket falcon eftersom Norrlandsguld kör med falsk marknadsföring)  för en kväll på Nylunds med sällskap och förhoppningsvis inte en sekund EM mer än nödvändigt.


Årets första jordgubbar

Idag mår jag bra. Kände mig fruktansvärt trött när jag diskade men det berodde nog mer på all disk än på mig. Ska jobba kväll för första gången och jag lyckades få Mio att hålla sig nöjd och någolunda tyst i sängen fram till 7.40 så att jag under tiden kunde ligga i dvala och drömma om det ena konstigare än det andra - men drömmar är bra, de bevisar att man inte varit vaken även om man tycker att man inte fått en blund i ögonen.

Jag och Mio har kalasat på de jordgubbar som blev kvar efter att jag och Mattias igår både kalasade på sådana och på räkmackor! Inte behövde jag lägga mig hungrig iaf...  Pratade en del med Mattias om hur vi har och vill ha det och som varje gång hoppas jag att det ska leda till något bättre, vi får väl se!

Sopp- och pannkaksdag

Det känns bättre idag, inga tårar so far. Mattias jobbar över men jag hoppas att han kommer snart och att han är lika mysig som de små sekunderna i morse innan vi tvingade oss att kliva upp. Lite lustigt är att då vi båda börjar 7 så kliver vi upp samma tid om han lämnar men ska jag lämna kan han sova minst trekvart längre så än så länge har han fått lämna när det blivit så...

Igår kväll var jag av olika anledningar nojjig för att ett missfall var på gång och i dag på jobbet var jag nära på att svimma inte bara en utan TVÅ gånger (fick sätta mig ner en lång stund båda gångerna och oavsett om jag blundade eller tittade så var allt bara svart) och någon timme senare tvingades jag spy inne på en brukares toalett. Det var med andra ord inte riktigt min morgon (allt hände dessutom framför ögonen på min manliga handledare född -84...). Efter det blev det dock en bra dag på jobbet och det var inte en minut före 16 som jag gick därifrån.


Jag har fler finnar än för 10 år sedan men vad hjälper väl det?!

Har börjat känna mig så fruktansvärt gammal de senaste dagarna. 4 år har gått sedan studenten och jag har gjort mycket av det de flesta sparar ytterligare 5-10 år men inte särskilt mycket av det andra kallar äventyr. Det har aldrig varit något jag saknat och det gör jag egentligen inte nu heller men efter att ha mött ett antal 19-åringar och liknande så envisades jag idag med att ta på mig de svarta stuprörsjeansen trots att jag egentligen trivs bäst i bootcut (om man nu ens törs skriva så nu för tiden) för att på något (patetiskt) sätt låtsas vara en av dem... Sedan pratade föreläsaren om hur vi ungdomar har ett eget språk (och menade på att det inte riktigt fungerar när man vårdar äldre) och gav några exempel och inte ens alla de slanguttrycken var jag bekant med! Kan tydligen inte klassa mig som ungdom längre! Vad är man då?

Mattias och jag har inte en av våra bästa perioder heller, alldeles för lite kvalitetstid och alldeles för mycket tid till att störa oss på varandra och det gör även sitt till, inte vill jag att mina ca 60 år upp till medelåldern bara ska innebära att det går utför ännu mera! Jag har alltid velat vara två och sedan jag träffade honom har jag aldrig tvivlat på att det är han som ska utgära den andra halvan men inte såhär! Vi har alltid haft toppar och dalar och det är verkligen inte värre än tidigare men att det inte är som jag vill gör att det gnager. Jag som alltid råder alla andra att skylla på sina gravidhormoner skyller på mina när jag grubblar så mycket som nu och de gör det verkligen inte lätt för mig... Det ger mig ett sting av dåligt samvete att jag vet att jag borde vara så mycket lyckligare över allt det vackra jag har eftersom det finns så många som aldrig ens får chansen men just nu ser jag bara allt genom ett svart filter. Låt mina hormoner få lägga sig i vila snart!


Underbara unge...

...och lite andra bilder från den senaste tiden.

   
 
Motormarknad i Sundsvall, där Mio fick "raggarkepsen", anordningen för att kunna "börna" med Bertils Passat ("för Passater betalar man inte för, de får man") då hela byn består av grusvägar, bilens nya klädsel och "NewHollandkepsen" som Mio fick av Bertil, samt skjortan jag inhandlat inför lördagens kalas (läs: EM på storbilds-tv i nyktert tillstånd).


Tack

för snälla, fina och omtänksamma kommentarer! Har sällan haft så många kommentarer på samma inlägg... Men jag kommer inte att blogga från BB när de dagarna kommer, så det blir väl kanske inte igen... Vi får väl förresten se hur lång vistelse på BB det blir för det ryktas om renovering, färre platser och att papporna både måste betala mer och inte får stanna lika länge och det sista är verkligen inget jag tänker acceptera men heller ingenting jag tänker hetsa upp mig för redan nu. Vi tar det när den dagen kommer men med tanke på att jag varken kommer att amma eller vara föräldraledig gör att jag förutsätter att Mattias ska få samma chans från början som jag (och han till stor del) fick med Mio. Nog eltat... 

Det är bara skit på tv (läs: prat om em-fotboll på 4:ans morgonprogram som jag annars brukar låta stå på), supernanny kändes som det minst smärtsamma alternativet, men inte för två ögon och skärpt sinne så jag hamnade här också... Hon ansåg att en 3,5-åring borde lärt sig sitta på pottan så än har vi ett tag på oss med Mio som inte ens fyllt 2 och som inte riktigt visat intresse ännu. Ärligt talat så känns det också aningen bökigare att släpa med sig en potta i tid och otid än en extra blöja så för min del får han gärna vänta tills han förstått sig på toaletten. Intresse visar han däremot för att vakna både 4.15 och 6.00 för att skratta, prata och störa, stackars Joel som sover i samma rum.

Zzzzz...

Sov som en kratta (undrar vem som myntat det lustiga uttrycket, måste varit någon mycket trött...) och nu stör både bror Joel och Mattias så att jag inte får skriva i fred, humöret är mitt tydligaste graviditetssymtom. Att jobba gick iaf jättebra och nervositeten släppte på en gång, jättebra handledning och jag har insett att de äldres livshistorier fortfarande fascinerar på samma sätt. Fötterna är däremot som bly just nu, ett år av stillasittande pluggande har satt sina spår! Underbara taklyftar som förhoppningsvis kommer att ge mina fogar lindring och imorgon blir det "seriös" utbildning av dem.

Känner mig allmänt uppsvälld och fet (för lite gravid för att det ska vara uppenbart men för mycket för att vara smal) och det blev till att låna Mattias jeans idag (även om han inte är särskilt mycket rundare). Vissa av mina passar fortfarande men det blir lite trångt när jag ska sitta, så för att döva ska här ätas bullar med mycket strösocker på! Jag väger trots allt fortfarande under 60, även om det oundvikligen tickar uppåt... Bryr mig inte å mycket om kilona i sig men jag hoppas iaf kunna bibehålla lite mer av den så kallade fysiken denna gång och inte bli likt en strandad val innan sommaren är över.

 
V 5 och 10 (12 nu).

Sista kvällen av detta kapitel.

Precis som innan universitetets dagar startade så är jag ensam. Tid att fundera; vemod, nervositet, dåligt samvete över vänner jag inte vårdar och en undran över hur en comeback i äldrevården imorgon ska te sig med både stunder av illamående och foglossning i tid och otid.

Vet egentligen inte när "rätt" tid att blotta en graviditet är, om den ens finns, men att välja om det först ska ske för tillfälliga arbetskamrater jag ännu ej mött eller för de vänner jag vårdar så mycket sämre än jag borde men som jag iaf hoppas läser min blogg är det ett enkelt val: för de som ännu inte vet så hoppas vi iaf att Mio ska få bli storebror till jul (eller möjligtvis i januari). Jag varken orkar eller vill dra någon story om hur vi som skulle vänta med syskon tills jag pluggat färdigt någon gång i vintras började tänka om och sedan plussade lite tidigare än planerat, men ingen är lyckligare än vi! Än har varken illamåendet, foglossningen eller tröttheten kommit upp i samma nivåer som sist så vissa dagar bara väntar jag mitt ett missfall eftersom allt gick så bra sist, men ännu inga tecken så jag fortsätter förstås att hoppas på det bästa!

Så är hjärtat lättat något iaf.

Jeans som klibbar och hägg som snart blommar ut

Men det är student, stämningen är fest, strålande sol, doftande blommor och jag har skrivit läsårets sista tenta! Helt 100 är jag inte på att jag klarat den och gör jag det inte så är det helt och hållet mitt eget fel, ändå känner jag konstigt nog inte som att jag pluggat för lite utan det har isf varit de långa och invecklade problemfrågorna som satt käppar i hjulet, innan midsommar får jag veta. Det är nu jag kan börja vara nervös över det nya jobbet på måndag istället...

Tror att jag ska börja mitt tre dagar långa sommarlov med att bränna en ny skiva till bilen! Lite Petter, lite Euskefeurat, lite Lasse, lite Lasse Lindh och lite Kent... Trevlig start på sommaren kära läsare!

Fel-prio

Nu är boken slut. 420 sidor sedan igår, skönlitteratur går så mycket snabbare och är så mycket intressantare än facklitteratur. Hoppet om att det ändå ska gå att klara tentan är inte ute men kuggar jag så har jag verkligen ingen annan att beskylla. Vädret är fint och Mio sover, bättre blir det nog inte just nu.

Sista dagen innan sista tentan

Började med att försova mig. När Mattias klev upp var jag säker på att jag precis som igår ställt klockan på 8 men inte då. 8.40 vaknade jag till och jag kan inte minnas när jag fick en så lång sovmorgon senast.

Mitt mål med dagen är att läsa igenom gamla juridiktentor, frågor och svar, för att få in det där problemlösningstänket a´la lagbok som jag känner att jag saknar. Fakta, som vilken domstol som hör till vilken sida (civil/offentlig rätt) och liknande känner jag mig mera hemma i men tentan kommer ju att bestå av både och! Nåja, i värsta fall blir det omtenta i slutet av semestern och eftersom jag inte ska läsa någon sommarkurs så känns det ganska okej det med, även om jag förstås hoppas på att klara den imorgon.

Fick Livstid (liza Marklund) igår och när Mattias efter dagisfesten åkte på jobbet en sväng så kunde jag inte hålla mig från att börja läsa i den och två timmar senare var halva boken avverkad! Nu har jag fått gömma den för att verkligen hålla mig till studierna, åtminstone fram till middagstid, dessutom ska pappa och Julia titta förbi.

Alla favoritbloggar är tilltittade och de mest oväntade också uppdaterade, dax att sätta igång med något mer givande alltså.

Bilder, foton och kort

Utlovade bilder från en till synes helt lyckad helg, ännu mer bilder i husbloggen för den som önskar. Väntar även på att Bertil ska lägga ut av de bilder han tog med sin skönhet till kamera!

    
    
Konster att göra när man är för liten för att trampa.
     
    
Från en grillfest hos parents in law med även den andra sidans.
    
   
Besök på Döda fallet.


En annan sevärdhet...?!

Har haft en mycket bra helg

men för att förmedla den känslan krävs både tid och ett antal foton så det blir inte nu.

RSS 2.0