elins elegi

Jag har inte riktigt förstått, och vant mig vid, att vi numera inte har en massa renovering att göra varenda helg utan kan ägna oss åt lite vad vi känner för. Det är nästan så att jag glömt hur man gör och vad jag tyckte om (har tycks om att renovera också men det är inte längre några akuta måsten för att kunan bo här, och det som finns kan vi ju göra precis närhelst vi känner för det) ... men jag övar och har idag både bakat ännu ett gäng muffins, pysslat inbjudningskort till Viktors dop, för första gången försökt skapa någon sorts kaffedrinkar och tagit en härlig långpromenad på nästan 1,5 timmar. Träffade en av byborna så nu har vi bokat in oss på tacokväll om några veckor i ett försök att lära känna folket härikring lite mer (mest jag för Mattias har ju åtminstone 16 års försprång, trots de 8 åren i stan).

Mattias har pysslat på med sitt han också, som att provköra veckans ihopbygge av en spark, en motor och delar av en gammal gräsklippare, samt tillagningen av gårdagens fantastiska middag då...
 

Peppe Eng: "Och ... (vill inte hänga ut den manlige stackarn ) sköt hela 5 bom och hamnade därmed på 80:e plats och får inte ens starta imorgon". (mina kursiveringar)

Jag brukar inte tycka att sporten likt annan journalistik är objektiv men denna gång var det inte bara subjektivt utan riktigt elakt, tycker jag. Det är väl superbra att komma på 80:e plats i en världscuptävling i skidskytte! Det betyder ju att det finns flera miljarder människor som är sämre men bara 79 stycken som var bättre i just den tävlingen. Eller har jag missuppfattat det hela? Hur som helst så ska jag ägna mig åt mina kära nu, Mattias middag var helt klart +++++ och räckte dessutom till lunch imorgon!

...så vill jag skryta lite extra över mitt stora ♥. Förstår att detta måste vara en jobbig dag för alla ensamma men det är ett fritt val att läsa vidare...

Mattias frågade i onsdags vad jag ville äta idag eftersom jag lagade gott åt honom på 6-årsdagen, så nu är han i färd med att göra baconinlindade kycklingfiléer och svamprisotto (ett recept jag hittat i Coop-reklamen någongång men ännu inte provat). Nog för att han lagar middag ungefär lika ofta som jag gör men sällan så avancerat som idag så jag hoppas det ska smaka! Försöker att inte nalla alltför många geléhjärtan ur asken han gett mig för jag vill vara riktigt hungrig.

Då och nu

... Något jag inte saknat innan dök upp när jag provade klänningen jag köpte som höggravid. Efter fem veckor drar jag fortfarande omkring på några kilon för mycket som gör att det mesta av "gamla kläder" inte sitter som jag vill, men när det gäller denna klänning är det av helt andra skäl så det blir något att packa ner tillsammans med gravidjeansen utifall lusten om en trea någon gång skulle sätta in.

---

Har lite dåligt samvete över mitt dåliga tålamod och min panikångest över för lite sömn under den gångna natten så jag försöker mig på en billig kompensation genom denna bild på världens finaste och underbaraste, som fick en ask "hallonbåtar" (zoo) i ett inslaget paket imorse medan vi vuxna fick en jättefin tavla han skapat på dagis. Trots är bra men inte nattetid och det hoppas jag att Mio snart också inser.

Finaste lillebror sover nu i bodysuiten med "Bertils traktor" (men han har inte somnat för kvällen än) och storebror ockuperade några timmar tidigare hallen med sitt traktorskruvande efter att Mattias tagit in den (hans eller någon av hans bröders gamla) för att någon del behövdes till hans motorsparkbygge. Jag har fått städa, inte efter dem och inte för att det var nödvändigt men för att försöka göra hallen (vårt allra fulaste rum) en smula mer trivsam - och jag tror att jag lyckades, dock återstår massor (tex en totalrenovering). Har nu tänt stearinljusen i salen och väntar på sällskap, men att laga skotern har visst företräde och en stund till orkar jag vänta innan humöret kommer att börja tryta.

Helgen har börjat och jag är både mätt och belåten. Det tog en timme att med Viktor i vagnen att knata på ner till älven, mitt på bron blev vi sedan upplockade av Mattias som hämtat Mio på dagis. Passade på att ringa en kompis jag inte pratat med på jättelänge samtidigt som jag gick också (jag tycker ju egentligen så mycket bättre om sms, men det gör inte han). Sitter vid Mattias dator och det ser ut att vara väldigt synd om honom nu, så...

Har inte ro till att läsa, Mio var svårlämnad på dagis och det är fredag den 13:e. Skulle göra ett alla-♥-dagspaket men presentpappret gick sönder... Förra gången med samma datum var då jag krockade på Kvantums parkering så jag citerar masjävlar och "undrar vad det ska hända för skit idag då"? Det är åtminstone inte lika kallt så en promenad ska jag lyckas åstadkomma, helst utan att halka eller bli påkörd eller nåt sånt. Är inte särskilt skrockfull men idag är en sån där lite avig dag allaredan och sånt brukar i mitt fall ha en förmåga att hålla i sig, jag ser dessutom värre ut än en kassler i jeansen jag tvingat på mig för att de andra ligger i tvätten inför veckans kommande skoldagar.

Våra vattenledningar hade frusit igen i natt förresten, apprå på fredag den 13:e.
Ska göra ett försök till att rycka upp mig, solen skiner ju...

Vår lille bebis är inte längre så liten utan en hel månad idag. Redan. För en vecka sedan hade han ökat i vikt med drygt ett halvkilo sedan han föddes så det ska bli spännande att höra vad Mattias kommer hem och berättar idag. Han har börjat få sådana mysiga fettveck både här och där, men jag minns precis fotona på Mio när vi tyckte att han blivit så rund, de är skrattretande om man vet hur han såg ut någon månad senare! Nu har ju Mio sedan länge sprungit av sig allt bebishull och är en stor pojke som idag skulle berätta på dagis om hur han, Mattias och Bertil tog sina skotrar och åkte på älgsafari igår.
Det första Mio skulle göra imorse var förresten inte att gå och byta blöja utan att leta efter det armband som någon tjej på dagis gjorde och gav honom igår, som han sedan satte på sig och kunde därefter traska in i badrummet...

Det enda som inte fanns på affären inför kvällens middag var förstås smördegen så nu blir det älgfilé på något annat sätt (för jag har läst receptet och tänker inte försöka mig på någon hemmagjord deg), förmodligen stekt och med svampsås till. Innan jag funderar vidare på det ska jag dock ta itu med dagens läsning, det är ju inte för intet som jag fått stanna hemma från dagisinskolningen.

Den senaste veckan har jag både haft lust och motivation till "riktig" matlagning och det var längesen sist. Det har blivit både egenpanerad fisk med smak av franska örter, en hel långpanna köttfärspaj och idag hemlagat potatismos och köttfärsbiffar med morot och vitlök i. Jag gissar att det nya köket har en del i det hela och eftersom vi ska bo här ett tag så hoppas jag att det håller i sig. Till på tisdag har jag planerat in smördegsinbakad oxfilé med champinjoner och efter det ett modifierat muffinsrecept ur boken jag fick i inflyttningspresen tav Marianne. Varför just på tisdag? Jo, vi firar 6-årsdag då! Och på lördag är det ju alla-♥-dag men då blir det Mattias tur att stå för menyn.

Vi är så gott som insnöade. Svågern plogade här på förmiddagen men det syns inte alls. Jag har lyckats köra fast bilen mitt framför huset också då jag skulle flytta den så att Bertil ska kunna ploga där den tidigare stod nästa gång han kommer, dessutom lyckades det nyss ditsatta skattemärket lossna i samma veva. Mattias fick förstås rädda mig så nu står de båda bilarna där de ska...
Jag hade för avsikt att under dagen lyckas göra en promenad ner till "stora vägen" och närmsta brevlåda, men hittills har jag bara tagit mig till vedboden på andra sidan om vår egen infart och som det känns nu räcker det så.

SVT1 och 2 har försvunnit för oss så det blev ingen schlager igår och ingen intervju med Winnerbäck dagen innan.

Senast tänkta tanke: Tänk att jag ska behöva drass med en jobbig unge bara för att jag inte har några kompisar. Mattias sitter vid sin dator med brorsan sin bredvid och jag sitter vid min med Viktor som inte alls förstår att det inte serveras mat riktigt än... (och bara för att jag skrev vad jag tänkte så kom Mattias och "räddade" mig) Lördagskväll på Hansan. Middagen med svärfamiljen är avklarad, det som återstår av de 16 portioner med raggmunk som Mattias åstakommit (stavning?) med inte mindre än tre stekpannor står och väntar på att bli lunch imorgon.

Jag stoltserar med att idag ha planterat om hälften av mina "blommor" (det låter så mycket bättre än att kalla dem krukväxter). Gav mig tom på att beskära min äldsta orkidé så jag hoppas förstås att jag inte dödat den! Jag hade en del jord kvar sedan i fjol och för att hålla reda på vilka "blommor" som fått sin årliga dos av ny jord har jag förstås fotat dem, och eftersom nästan ingenting gör mig så stolt som hur jag lyckas sköta mina växter så hamnar såklart en del av bilderna här... Det kanske låter skrytigt men jag är i övrigt medelmåttig på det mesta och har inga stora intressen så jag struntar i jantelagen för en stund och tycker själv att det är något jag lärt mig behärska riktigt bra (och att jag har druckit ett glas öl och en shot marinella gör väl att hämningarna har släppt...). Vi känner oss mycket nöjda med vårt kök så det är ju kul att det går att använda till mer än matlagning och middagsbjudningar (som omplantering)! Vad gäller planlösningen i det så känner jag att jag har skäl att stoltsera med det också, så det är bäst att inte detta inlägg blir så mycket längre nu för då kommer jag att ångra mig imorgon... Härnäst ska vattnet till Viktors mjölk micras.

Sotter vid mitt köksbord och tittar ut på en sambo som med ett spett försöker bända ur växellådan ur en bil - inte min bil tack och lov. Har en son i spjälsängen i rummet intill och en annan på soffan som förmodligen börjar bli sjuk för han har annars slutat sova middag. Helgen har börjat med nydammsugna golv och nyskurat badrumsporslin. Läste faktiskt 80 sidor på förmiddagen men sedan gav jag efter för helgklådan i mig som inte alls ville syssla med "jobb" längre.

Fritt citerat ur boken jag läser (Framtidens arbetsmiljö och tillsynsarbete) så stod där att när pensionen för första gången reglerades i lag (tror att det var år 1913) så var pensionsåldern 67 år och medellivslängden 56. Numera ligger pensionsåldern som bekant på 65, även om den faktiska pensionsåldern bara är 61, och medellivslängden lite över 80... Tänkvärt.

Vet inte alls vad helgen har att bjuda. Jag måste erkänna att det är lite dagvillande att spendera den mesta tiden hemma med familjen, vardag som helg, och kunna ta en öl till maten en vanlig onsdag eller en sovmorgon närhelst man känner för det (även om jag envist ställt kl på 07 hela veckan), så nu finns liksom ingenting sparat - förutom lördagsgodis men det hoppas jag att jag kan stå emot för denna vecka har ingenting hänt på vågen.

Om någon nångång skulle fundera så har Klara och Morten, i form av Viktors body, försäkrat omvärlden om hur det ligger till:


Trevlig helg kamrater!
Svågern kom förresten precis på skotern för att hjälpa sambon med spettet och växellådan...

Kände hur jag blivit flera kilo lättare när jag vandrade ut efter mötet med kommunens rehabhandläggare där jag ska få göra min "praktik", och i sådana lägen är det förtjänat att köpa med sig bullar från byns konditori hem. Dessutom lutar det starkt åt att jag ska få introduceras i hennes arbete redan denna månad, jag hoppas bara att min lärare är lika positivt inställd till det som jag själv är! Nu ska jag glädjas åt detta ett tag innan det blir dax att fundera över vilken inriktning jag vill göra på min utbildning genom den valbara terminen i höst.

Det blir inte så mycket läsande just nu men tack och lov har jag ju ingen tenta i denna kurs utan det räcker med att ha läst igenom allt för att kunna referera till det i grupparbetena och det kommer jag att hinna med även om jag offrar några dagar på annat. Förutom mötet ovan så har vi nämligen haft första dagen av inskolningen på Mios nya dagis idag och imorgon blir det både det och BVC (har viss förståelse för att sköterskan även velat träffa Viktors mamma). Mio var som väntat reserverad i början men det släppte när han fick syn på både en kranbil och en hel näve småskotrar som han sedan bar runt på medan vi tittade på lokalerna. Om nästan exakt ett år blir det nog dax för nästa inskolning på samma ställe... Lite kul är att tvillingkillarna som föddes samma dag som Mio, på samma BB, går på samma avdelning och en lite större tjej fick troligtvis syskon på samma dag som Viktor föddes så han kanske inte heller blir ensam om sin dag.

Ringde till den lokala församlingen för att diskutera dop men efter fem-sex signaler nånting så möttes jag av en röst som sade att "detta är ingen röstbrevlåda. Du kan inte lämna något meddelande". Det är glesbygd det... lite charmigt ändå. Har roat mig med att läsa kommunens senaste årsredovisning nu i eftermiddag för att jag vill vara lite mera påläst inför mötet om de arbetsplatsfölagda studierna på just kommunen imorgon. Jag ska ju dessutom leva här tillsvidare och gillar ju det där med att ha kunskap och kontroll.