Wow!

Bättre dag idag och jag premiärskriver från Hansan med vårt eget internet!

Dansbandskampen på tv (sångaren i Scotts, om ingen annan noterat honom) och Loka fläder/citron i vinglaset (inte länge kvar nu innan jag kan skåla i vin igen!).
Julbordet var mycket gott (inte bildligt) och Mio skötte sig exemplariskt, vid 22 var det inte han utan hans pappa som gnällde och ville åka hem (när en karl är riktigt förkyld... och dessutom fått i sig några öl att spä på självömkan med). Fick massor av beröm för min fina mage och med tanke på hur jag kände mig tidigare under dagen så passade jag på att suga i mig av allt!

Imorgon ska det fjärde ljuset tändas och lakritskolan kokas.
Inga barn ska födas då, inte av mig iaf.




Min lilla snygging (Mio) fick träffa "Laxsjötomten" och efter viss skeptis så mottog han sin julklapp som Mattias sedan gladdes fullgott åt (liksom sonen som idag kommenterade att "pojkar kör skoter" och jag har sedan dess haft fullt upp med att övertyga honom om att "människor kan köra skoter" - oavsett kön). Trots att vi för en gångs skull delade på att fota så finns inga foton på mig, men det kommer imorgon (går in i v 40 då)!

Inte alla kan ju skryta med att ha brutit ihop i bilen utanför Coop idag...

...och sedan kört hem igen för att försöka sminka över alla spår, dränka sig i julmust och intala sig att resten av kvällen bara kan bli bättre.

Jag önskar verkligen att jag hade ett bättre tålamod. Som gravid har det blivit sämre än sämst. Mio har kommit in i en ny trotsperiod och efter att ha vägrat hålla mig i handen fram till bilen så använde jag mina sista krafter  till att bära honom över hela parkeringen så när jag sedan skulle försöka sätta fast det skrikande barnet i bilstolen så orkade jag till sist inte mer. Vi grät ihop en stund innan vi enades om att bältet skulle på så att vi skulle kunna åka hem nångång. Nu är vi förstås sams igen men jag önskar att jag kunde stå emot mer, igår kväll var det likadant när han hade lagt sig och jag var ensam så till sist ringde jag Mattias och beklagade mig, vilket bara gjorde att när han väl kom hem så hade Mio tystnat men Mattias fortsatte att vara sur och grinig resten av kvällen.

Kände för att skriva av mig lite men nu ska vi ta nya tag och göra oss fina tills vi kan bli smutsiga av julmat igen...


Nåja

Mio ska få börja på avdelningen Prästkragen på Småfolkets förskola i Bispgården den 2/2 och jag känner mig lika sprallig över det som den gång jag fick besked om att han skulle få börja på Smörkransen. Min lilla pojke (som enligt bilden har många storlekar kvar att växa i innan han blir lika stor som pappa sin)! Det kommer ju bara att vara fråga om 15 timmar/vecka den första tiden och 9-14, tis-tors känns helt ok, var lite skraj ett tag för att det skulle handla om tretimmarsdagar för det blir ändå 3 mils bilkörning varje gång han ska hämtas och lämnas (om man åker hem emellan) så nu är jag lättad. Det visade sig dessutom att glesbygdsservicen vad gäller öppettider på biblioteket är så pass generös att de iaf har öppet mellan 10-13 på måndagar så blir det allt för stökigt med alla hemma då så har jag ju någonstans att bege mig. (De har faktiskt öppet några timmar på tisdagseftermiddagarna med.)



Det där med de arbetsplatsförlagda studierna tycks gå mer bakåt än jag trodde var möjligt för nu ska kommunen (Ragunda) omorganiseras så kvinnan jag pratade med idag lät inte överdrivet entusiastisk över att jag ville vara där men jag fick iaf mejla över den skriftliga info jag har och skulle återkomma om en månad. Det kändes ändå som ett bra samtal så jag sporrades att även kontakta arbetsförmedlingen igen och har nu skickat samma material även dit (för chefen där ville fundera ett tag till, det var inte honom jag pratade med). Ingen rodnad och inga stakningar i det samtalet heller så jag känner mig laddad för att vara social och möta Mattias kollegor med respektive ikväll (har ju inte riktigt den sociala kompetens jag alla gånger skulle önska - inte ens på telefon ibland). Själv bjuds Mattias och de sina att ladda upp med både träningspass och relax på nya badhuset och vore jag inte snarlik ett övergött kreatur (men ändå med garanterat finare mage nu än om några veckor) så hade jag varit avis. Nu unnar jag honom det men f-n om han inte drar med mig dit när jag i vår har tappat mina kilon! Hade samma önskan efter att han varit på Holiday club för något år sedan och ännu har jag inte riktigt givit upp hoppet helt... Mattias är tyvärr inte alls den som planerar och överaskar, men oftast går han iaf med på mina idéer tack och lov.

Jag hade missat att det krävdes glukos för att koka lakritskola så det får bli i helgen eller nåt. Däremot gjorde jag ytterligare en sats fudge igår kväll medan Mio inte alls hade lust att sova eller ens ligga nöjd i sin säng och sjunga sankta lucia som en stund innan och Mattias var ute med bilen någonstans, så konsistensen blev inte alls så porös som jag önskat, men jag garnerade den med vit blockchoklad med lemon/limesmak och det var en mycket lyckad kombination!


Borde verkligen återgå till boken om etik i arbete med människor nu, annars måste jag läsa i helgen för att hålla planeringen och det vet jag inte riktigt om jag vill, skulle hellre se att vi satte upp de där listerna i taket i köket som det pratas alldeles för mycket om utan att något sker.


BF -10

Har ändrat tänk (eller försöker åtminstone). Ska leva som jag lär och som blivande rehabvetare lär jag mig ständigt att se helheten, fokusera på det friska och hur viktigt med är med motivation så nu är läget detta: jag har inte tid att föda barn innan jul, jag har köpt lakritsstång för att koka kola, jag har böcker som måste läsas och vänner som måste ses, och vad är väl egentligen några dagar hit eller dit av alla de dagar jag hittills levt utan barn och sedan med ett?! Ska vara fullt sysselsatt hela kvällen med julstädning, blomvattning, sängklädsbyte, disk, matlagning, mm, mm...

BM-besökskonstateranden:
Min vikt: 69 (+11 sedan inskrivningen)
Mitt blodtryck: 107/63
SF-mått: 37cm, något närmre det övre strecket än medel på kurvan.
Bebisens ♥-ljud: 140 slag/minut.

Nu vill Mio titta på kort på "Ajvi" (Arvid, från Stinas blogg som jag visade honom häromdagen) som en gång för längesen var den lilla kille som för en dag låg i rummet intill på BB, fast det visste vi ju inte då.

Fastkörd

Dystra konstateranden:

Den personalchef i Ragunda kommun som jag varit i kontakt med angående arbetsplatsförlagda studier (som det så fint heter) har slutat så nu är jag tillbaka på ruta 1 igen och den kvinna jag istället tänkt kontakta sitter i möte hela dagen idag.

Den handläggare i barnomsorgsfrågor i samma kommun som förmodligen sökt mig men utan att lämna mobilsvar häromdagen (och som inte heller ringt Mattias istället) är upptagen under förmiddagen (men skulle iaf ringa upp under eftermiddagen idag).

Boken jag läser är långsam och seg.

Läste igår i "På smällen" (min gravidbibel) att "det enda vi vet säkert är att det är vanligare att någon som går över tiden första gången hon väntar barn gör det även andra gången och att det är vanligare att mammor som väntar pojkar går över"! Jag hade, såhär i efterhand aningen naivt, trott att det faktum att jag har BF så sent på året skulle sporra mig till att hellre vilja gå över och få i januari men nu är jag less på att vänta! Jag vill veta vem som gömmer sig därinne, jag vill se Mios reaktion, jag vill kunna röra mig obehindrat, jag vill kunna lägga upp en planering för fortsatta studier... Samtidigt vet jag att det blir många och långa dagar om jag ständigt ska älta detta så jag ska försöka låta bli och istället se fram emot att få sätta på mig och magen den bruna klänningen igen imorgon för att bjudas med av Mattias jobb på julbord. Innan dess väntar även ett BM-besök, förhoppningsvis det sista (men jag ska som sagt hålla tyst om sådana tankar).

Hopp och okunskap



Tänker inte ens försöka göra något åt mina fördomar angående att många bilister i BMW måste ha fått sina körkort i flingpaket eller liknande (har otaliga exempel på hur "de" svängt in framför mig i rondeller, kört om vid dålig sikt, svängt utan att blinka eller genom att blinka åt fel håll, parkerat illa, mm, mm). Fick sluta strax efter halv fyra i eftermiddag och gick med ambitionen om att hämta Mio och hinna hem ungefär samtidigt som M men vad händer?!
Jo, när jag kommer fram till Odensalagatan där jag parkerat min bil på vad jag trodde jag var "rutan" längst fram mot Stuguvägen så inser jag att ca 2 dm framför mig står just en BMW, halvt framför infarten till hyreshusen intill och alldeles för nära för att det normala avstånd till bilen bakom ska räcka för att jag ska ta mig ut därifrån! Har testat så pass många gånger att jag numera inte i onödan ger mig in på att backa emot bakomvarande föremål för det är helt enkelt inte min starka sida, så jag ringde Mattias och bad om räddning. Hann sedan lyssna på musikhjälpen en bra stund i bilen innan han kom men sedan backade han alldeles för skickligt ut bilen åt mig (dumlog och förbannade mig själv för att jag inte vågat testa men vet ändå att jag tyvärr inte hade lyckats lika bra) så att jag kunde bege mig vidare.

Har ägnat kvällen åt en familjeutflykt i form av lastbilsåkning t.o.r Björknäsgården för att leverera en traktor och hämta en annan. Hade ett litet hopp tänt för att allt skumpande skulle trigga igång lillebror men än så länge tycks han känna att han ligger bra där han ligger. Har försökt locka ut honom genom att prata om bodysarna han fått av Catherine (bilden) också men han tycks ha påbrå från båda sina föräldrar med både envishet och bestämdhet.
Ser inte fram emot de 400 sidor jag tänkt läsa fram till på tisdag då varken att sitta/ligga/gå eller stå känns särskilt skönt särskilt länge men det "måste" ju göras om inget annat sker...

Snabbis

Igår hämtade Mattias vårt internet, dvs den mobila men väldigt stora mottagare som tydligen ska förse bägge våra datorer med omvärld därborta i ingenmansland, så ikväll ska det testas här hemma i stan.

Superbra föreläsare idag och jag har fått två jättefina bodys till "bäsen" av Catherine, Tack igen!

För min andra, självklara, hälft

Har funderat i flera dagar nu då det inte finns någon "vår låt" för Mattias och mig och slutligen har jag nu kommit fram till att det nog ändå är Kents "utan dina andetag" som bäst sammanfattar allt det jag känner för honom. Så jag har nu gjort min önskan och därmed bidragit med 50 kr till Musikhjälpen (länk i ett tidigare inlägg, om någon känner för att göra detsamma - men nödvändigtvis inte för att hylla just min käraste). Jag är ganska säker på att varken jag eller min älskade kommer att lyssna på om låten nånsin spelas men tanken är god, både för Mattias, Henrik Torehammars och alla människor på flykts skull.

"Jag vet att du sover
känner värmen från din hud
bara lukten gör mig svag
men jag vågar inte väcka dig nu
jag skulle ge dig allt det du pekar på
men bara när du inte hör vågar jag säga så (...)

Jag kan inte ens gå utan din luft i mina lungor
jag kan inte ens stå om du inte ser på
och färglös som en tår blir jag
utan dina andetag (...)"

NU väntar den där omtalade duschen...

Skolk

Läser om etik och moral och vad som egentligen är skillnaden på dem (och en hel del om olika metoder och ställningstaganden, både i yrke och privat)! Har fattat det som att etiken är ens värderingar och tankegångar medan moralen är hur man handlar. Personligen kan jag då skryta med en underbar etik men inte alla gånger en lika bra moral...

Idag åkte jag tex hem och sov bort den sista timmen (utan att orka reflektera över moralen i det trots att etiken sade mig att det inte var riktigt juste mot läraren). Mio var vaken många gånger i natt (ont i halsen och allmänt missnöjd) och tyvärr är jag inte som hans pappa som hinner somna om mellan gångerna så även ur ett perspektiv utan graviditet så blev det för lite av varan sömn. Fram till lunch gick det bra och under tiden som vi sedan glöggminglade med en del av våra lärare så var det också uthärdligt men sedan såg jag inte längre något annat val än en stund i sängen - är ensam med Mio nu ikväll och med tanke på att jag verkligen inte lyckades vara en bra mamma alla de gånger i natt som kanske hade blivit färre om jag lyckats, så... Vi ska snart gå och duscha, det bästa sättet att förena nytta (ond och trött kropp) med nöje (Mio får aldrig nog av att hälla vatten i och ur sina flaskor och glas)!

Jag vill koka lakritskola men jag tror inte att jag orkar åka bort till närmsta apotek för att leta efter lakritsstänger tyvärr.

Har lite svårt att fatta att jag redan är i v 39 (38+1 för att vara exakt).

Det är inte längre bort än nästa söndag som det utpekade datumet för lillebrors ankomst är. Jag tycker att det var nyss som Mio var sådär yttepytte men tittar man efter så är han ju alldeles för stor för att ligga på skötbord och annat sånt där bebistjafs! Fast att han skulle vara för stor för blöja öht är ingenting han vill kännas vid... det kommer väl i sinom tid antar jag. Han har börjat säga spontant att han "ilskar mamma" och både jag och Mattias blev alldeles överfyllda av stolta föräldrakänslor när han nu ikväll lekte för sig själv och samtidigt sjöng flera rader ur "tipptapp".

Har haft ganska mycket spontana sammandragningar idag och känner jag efter väldigt, väldigt väl så kan jag ana en mycket svag mensvärk nångång då och då men ingenting är regelbundet och ger mig inga förhoppningar om att julklappen ska komma för tidigt tyvärr. Fast för säkerhets skull så har jag drabbats av ladda-batteriet-till-kameran-noja för jag vill ju inte missa chansen att få allt på bild (inte allt) utifall att...



Nu ska jag försöka hinna uppdatera husbloggen lite innan jag ska ta itu med disken och allt det där som kallas skönhetssömn och som det bara tycks krävas mer och mer för att uppnå!

Måste bara promota...

...Henrik Torehammar i P3 som just nu är en av de tre programledare som sitter instängd i Malmö med den såkallade Musikhjälpen och sänder 6 dygn av önskelåtar till förmån för alla människor på flykt.

Lagom utspädd östgötska, lagom mycket gay, lagom mycket humor med allvarlig underton.
Han har redan "gjort" både min gårdag och min morgon av idag!


(bild)

Nu väntar tre dagar av föreläsningar i ämnet "etiska aspekter på rehabilitering" eller nåt liknande. På återseende!

Efter halva dagen kommer jag på att det är lucia och att jag fortfarande inte vet vem som vann Idol.

"Jag är inte bara nykter, jag är tjock också."

(Eller om det var ful) Minns inte var jag snappat upp det, eller av vem, men det var i sammanhanget "gravid" och jag kom att tänka på det när jag läste i senaste Mama och modereportern Cecilia Blankens på Expressen uttryckte att

"graviditet är en modemöjlighet, inte ett problem".

Jag vill så gärna instämma men idag har jag klätt mig i ett par träningsbyxor (finare variant av mjukisar) som tillhör Mattias, och till dem en svart kofta som trots texten "HM mama" i nacken bara når ner över drygt halva magen, och då är det så mycket lättare att se problemen än möjligheterna.

Pluggar och står i, har gjort en plan för att slippa läsa under åtminstone julhelgen så för första gången i höst försöker jag läsa på en lördag, det går sådär. Halvöm i precis hela kroppen trots många varma koppar te och kaffe, vore det inte för det så skulle jag tro att frisk luft skulle göra mig gott. Två alvedon så kanske det går över tills Mio vaknar så att vi alla iaf kan ta en liten tur på skotern eller nåt (för med liten bebis blir det nog inga fler sådana utflykter för oss alla denna vinter) men då måste jag ju förstås fortsätta med läsandet nu...

"Nördvarning?" eller "det där med rabatter..."

KappAhl har 25% på hela sortimentet men den enda baktanke jag hade när jag lyxade till det med central parkering och allt var egentligen att inhandla ett par långkalsonger åt Mattias (hade övertalat honom att betala dem själv, bara han inte ständigt går runt i mina lite för tighta, lite för tjejiga med lite för mycket grå målarfärg på... ni fattar) men 730kr fattigare var det med en hel del mer än bara ett par långkalsonger som jag gick därifrån. Slutsats: dela inte konto med en höggravid kvinna som mer eller mindre medvetet "boar", som är kåt på rabatter och som just fått lite extra pengar in på kontot (fast Mattias är ännu lyckligt ovetande om mina inköp).

Iaf, nördigt eller ej, men till viss del kan det ju vara kul att matcha sina barn...



...men känner jag istället för att inte göra det så finns ännu en body till lillebror att välja på...



...och tröja till storebror...


...och jeans då förstås.
Sist men inte minst så har vi nu chansen att passa på att matcha underkläder alla tre innan lillebror tittar fram, haha!



Nu ska jag passa på att vila lite för efter att ha tentat i nästan fyra timmar är jag egentligen helt slut, och dessutom har Mattias möte på jobbet så jag är ensam med Mio, paketinslagning (åtminstone Mio ska få sina kläder som julklappar) och nyaste numret av Mama hela kvällen.

Tack pappa

För att du snarkar sönder Vänner (eller åtminstone konkurrerar ut alla pålagda skratt i en såpa jag sett alltför många gånger) och för att du dessförinnan handlade choklad och tablettaskar till mig så att jag själv slapp gå på affären (läs: vistas bland folk i alltför säckiga mjukisar och med alltför lite foundation)!

Roomservice nästa så sluta snarka nu!

Storebror övar



Vill tro att det där med lillebror ska accepteras lika bra som vad Mio accepterade Alvin tidigare idag. Lånade ut leksaker och gav honom nappen, Mio hade knappt ens tid att fika (men se förundran i hans blick över hur gott den första biten fudge han fick smaka smakade). Resultatet är en trött son nu ikväll som varvar sin "pang-trots" (allt är pistoler och allt vad du säger kan användas emot dig...) med att sitta sött bredvid och acceptera att bolibompa inte sänds just nu utan istället sjunger "blinka lilla stjärna" och diverse julsånger inför luciatåget på fredag. Tror att en dusch kanske skulle kunna få min lille man att somna gott sedan så att jag kan gå och handla proviant inför tentan (för även om kall, hemlagad pizza är gott så tror jag inte att det är det enda jag skulle sakna om jag inte hade med mig imorgon).

Mattias har åkt ifrån sin mobil och även om någon förlossning knappast är i sikte så är det en princip värd att bråka om - när han väl kommer hem förstås för att ringa eller skicka några arga sms fungerar ju liksom inte... Men jag har fått så många olika telefonnummer till hans jobb (tom vissa kollegors mobiler) så skulle det krisa är han nog inte oanträffbar trots allt, och vissa dagar känns han så oförstående att jag inte ens önskar honom där... men när verkligen gäller vet jag att det ändå inte skulle finnas någon bättre.

Att jag aldrig lär mig

I nästan ett år beställde jag min kurslitteratur från adlibris men eftersom bokus ingås i coop-förmånerna så övergick jag sedan till dem. De flesta böcker är några kronor dyrare men jag har tänkt att eftersom jag emellanåt får en bonuscheck värd 50kr så jämnar det nog ut sig. +/-noll med andra ord, så varför väljer jag ändå bokus och deras alldeles för långa leveranstider?! Beställde förra veckan, fick ett mejl om att de mottagit min beställning, några dagar senare ett om att böckerna fanns inne och idag ett om att de nu skickas med beräknad leveranstid om tre dagar. Jag hoppas att jag till nästa kurs minns bättre och beställer från adlibris igen istället! Har hittat en bok begagnat också och den kommer förmodligen idag, med "vanlig" post tar det ju trots allt bara en vardag. Apprå på det så är det väl snart dax att posta julkorten? Men jag tror att jag väntar till på måndag, har varit ute i god tid tillräckligt många år nu, precis som att jag nästan alltid är den som slår av helljuset först vid möte. Mes!

Väntar på att tiden ska gå så att jag kan hämta Mio före mellis och åka hem och servera Sandra och honom lite lussefika. Har man varken en fin figur eller en särskilt älskad lägenhet så får man ju se till att ha en massa fikabröd att lägga blicken på istället... Tenta om drygt 19 timmar och jag gav böckerna några timmar nu på förmiddagen så jag hoppas att det räckte. Ska vänta ut tiden med min favorit bland julkalendrarna, Sune. Ska starta med avsnittet då knäcken ska kokas och pepparkakorna bakas. Länkar här ifall någon annan också vill se...Två veckor till julafton precis idag. 18 dagar kvar till BF.

Gjorde fiskgryta igår och den blev så god att jag bara måste dela med mig! Kokade ihop lite idealmjöl, 1,5 dl grädde (tog vad som fanns kvar efter knäckkokningen, lagar annars nästan aldrig sås på grädde) och 1 dl vatten. Hällde i frysta räkor, lite dill och några skedar av apotekets senap och sedan ett paket alaska pollock. Mums! Var inte alls motiverad till att äta fisk egentligen men det blev så bra att jag längtade till lunchen idag mer av den anledningen än för att Mattias skulle komma hem och äta med mig.

Jobbigt att Desperate Housewives tog jullov igår för när det kommer åter så har vi antagligen inte kanal5 längre, och via webben går ju inte den serien (eller Grey´s) att se (men Mattias har iaf äntligen utsett vårt nästa bredband och skulle beställa det idag).


Min finaste tittar på julkalendern



Och han har nymålade naglar även om det inte syns (svagt rosa nyans). Hans pappa blev inte lika glad  - men det är sånt man får ta när man prioriterar att laga bilar istället för att vara med sin familj.

Vore inte kvällen den 17:e / natten den 18:e förträfflig att föda barn på?

Det tyckte inte Mattias när jag sedan började spekulera i att vi då nog skulle kunna närvara vid julbordet hans jobb bjuder på den 19:e... Det är nog lika bra att ingenting går att planera och att vi faktiskt inte har en aning om vad de närmsta veckorna (eller resten av livet) har att bjuda. Just idag (iklädd den bruna klänningen som visat sig vara det enda jag känner mig någolunda snygg i) känns det helt ok att vara gravid för med tanke på min vanliga kroppstemperatur (eller snarare bristen på den) så hade jag knappast vandrat runt i kortärmat då termometern visar närmare -15 ute, så ingen förlossning än tack! Ska ju tenta på torsdag också och det vill jag verkligen inte resta med till i slutet av januari, i tankarna har jag ju redan gått vidare. 

Istället för att plugga (har ju liksom lessnat och siktar på att antingen återta intresset imorgon eller "lita på min kraft")läser jag Aftonbladet, där det står om hur sumobrottarna tros bli feta av för mycket kolhydrater (framföra allt bröd) istället för fett och att en kvinna blivit av med sin sjukersättning från en wiplashskada (stavning...) för att hon ansågs ha för stora tuttar... Denna värld vi lever i...

I studiegruppen åts det glatt av min knäck iaf!

Miss Lyckad...?!

Kände mig ovanligt pigg och kreativ ikväll så jag åkte ensam till lillänge. Hade hoppats på lakritsstång men de var slut så hem kom jag med vit blockchoklad, grädde, nougat och årets första flaska med julmust. Rörde sedan samman en sats knäck och medan den kokade gick jag lös på att rulla in vit choklad i nougat. Under hela tiden låg Mio i sin säng och krånglade (han har börjat med diverse kall efter vatten/strumpor/lägga på täcket/mera vatten/kliva upp mm för att få vara vaken istället) och även om det inte är hans fel så slutade det hela med att knäcken blev för hård, nougatkulorna för kladdiga (och max 10 til lantalet innan jag gav upp) och till sist så gav mitt mesiga jag efter och smugglade in vatten till Mio trots att vi enats om att han enbart ska få det innan han lägger sig.




Istället för att deppa så bar jag vår andra plaststol utifrån och in i duschen där den första redan står (lat, gravid som inte längre tar sig ner på golvet) och tog sedan med mig Mattias (som suttit nästan hela kvällen vid datorn och försökt få till mms-inställningarna i sin mobil så att vi ska kunna skicka bilder på lillebror från mobilen med bäst kamera) och varsitt glas julmust så där satt vi sedan i säkert en halvtimme som två pensionärer bredvid varandra och pratade om hur dagen varit. Nu har vi smakat av godiset som lyckligtvis inte smakade illa alls (fast knäcken var som sagt lite för hård) och ska snart gå till sängs. God natt.

Igår var det vackert...


...även om det inte riktigt ville framgå när jag gav mig på att dokumentera det med kameran. Nu har det kommit så mycket snö att det är omöjligt att tänka sig att jag använde bilen för bara någar timmar sedan. Nog för att jag också vill ha en vit jul men vita hjul klarar jag mig utan och nu tycker jag att det räcker! Att dagen aldrig riktigt ljusnar gör mig så trött så jag tror att jag ska gå och lägga mig en stund innan jag orkar ta itu med några fler lagtexter, och när jag sedan gör det så krävs gissningsvis en del kaffe till... Lägger ut en bild på bodyn jag inte kunde låta bli att köpa till lillebror på rea för 29.50 på Lindex i lillänge förra veckan också. Denna graviditet (skyller iaf på den) har gjort mig riktigt "rabattkåt" och det är nästan inte längre roligt att gå på stan (eller ens Ica) om man inte kan fynda 3 för 2 eller har kupong på något eller liknande, och det har inte ens något med hur min ekonomi att göra!


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0