Ajajaj, fast med ett trapphus av höjd status.
Konkade iväg all tvätt inkl sängkläder imorse och insåg snabbt att trapphuset där tvättstugan ligger utrustats med automatisk lamptändning (och släckning antar jag) och nya lampor. Blev lite avis men tänkte att det kanske är just för att tvättstugan ligger där och att lamporna alltid hinner släckas så att man får fumla i mörkret när man ska gå hem igen, men icke! Bara någon timme senare hördes slammer i mitt eget trapphus och nu är även lamporna utbytta där! Aldrig mer de lampknappar som kräver minst tre tryck och exakt precision för att tändas... Nog för att det ibland luktar rök och att grannen med sin musik en bit över medelvolym kunde varit av en bättre smak än hårdrock men för att vara ett trapphus så är det det bästa jag haft och ännu bättre blev det såklart idag!
Annars bestod morgonen som vanligt av osämja med Mio. Han är världens bästa men hans trots och mitt dåliga tålamod gjorde att jag på väg till bussen funderade över om jag verkligen borde få försöka få fler barn?! Och Mattias som igår tyckte att vi skulle göra en till så att han kunde vara pappaledig ända tills det är dags för flytten... Det värsta är att Mio är så olik i hur han beter sig mot mig och mot Mattias. Mattias lyssnar han på och han kan till och med somna utan napp när Mattias lagt honom, om det är jag däremot så vägrar han att ens ge mig nappen som det första han gör när man kommer in till honom på morgonen och sedan är det mig Mattias hackar på för att jag skämmer bort honom... Lyckligtvis var Mio sådär härlig som bara han kan vara när vi kom till dagis så jag gick hem med belåtenhet. Hoppas dock på förändring...
Det där med ajajaj ja; efter några timmar av över/understrykande i bok sittandes med nedböjt huvud vid köksbordet...
Imorgon fyller jag 23 och jag tror att jag ska tillägna mig själv ett alldeles eget inlägg då.