elins elegi

Mareld

Det är sensommarsverige,
jag är på väg härifrån
jag kan inte förklara,
jag stänger av telefon
ner faller löven,
och bladen blir mull
jag kanske åker till island,
jag kanske super mig full
jag är för fattig för london,
jag är för tyst för L.A
det finns en anda i Dublin,
men den är skadlig för mig
jag glider ifrån allt,
var var jag en gång
jag förlorar mitt fokus,
vad drömde jag om
jag har lånat av banken,
jag har säkerhetsdörr
jag skulle aldrig få säga,
att det var enklare förr
jag ser mig i spegeln,
det är en dålig dag
Är det honom jag känner?
Är det han som är jag?
Det blåder osunda vindar,
det gör mig dämpad och sval
ja det krävs så mycket mygel,
för att verka normal
det här är tusen butiker,
med vässade klor
det kommer trötta idéer,
från strama kontor
men det är sällsamt vacker,
här kommer hösten igen
det är kallt som i stenhus,
det doftar av regn
jag läser en tidning,
jag ser vad det står
men det är inget jag bryr mig om,
ingenting jag förstår
dom som skriver dom ljuger,
allt är tvärt om
dom skulle mörda för pengar,
skandalen är dom
jag såg ett dreglande lejon,
stå på toppen och sa
jag ger bara folket,
vad folket vill ha
rör mina händer,
du måste förstå
jag orkar inte förklara,
försök att se det ändå
det gnager ett sinne,
det är som overklighet
i varje blinkande fönster,
en korupt profet
och jag har vart i templet,
där månglarna står
dom sa allt är till salu,
jag sa kom älskling vi går
Kunde ställa mig naken,
jag skulle mena en del
men ett dreglande lejon,
skulle ta det helt fel jag
hade massor av idéer,
jag hade vägen klar
jag hade tusentals frågor,
och tusentals svar
tyst ligger vägen,
i rödbrun rost
det är som mareld i havet,
som allhelgonafrost

Lars Winnerbäck förstås.