elins elegi

Men jag är inte den som sitter inne och deppar för det. I ett försök att ta igen mig efter förra veckans pms så har jag färgat håret mörkt igen, trots att en hel sommarmånad ännu återstår, men tänk att så lite kan göra hela livet acceptabelt igen!

Om bara en vecka kommer vi att vara utflyttade ur det somför bara ett halvår sedan var vår största lycka - vårt radhus. Om en vecka kommer bara den tråkiga städningen att återstå och vi kommer att svära både högt och tyst över att vi inte bestämde oss för att köpa Hansan några månader tidigare så att vi aldrig behövt dra på oss så många kvadrat att städa! Fast det är klart, de månader som vi trivdes så trivdes vi ju riktigt ordentligt...

Ändå känns det lite smålyxigt att likt rika kändisar kunna stoltsera med flera bostäder framöver! Även om det ena är en alldeles för trång lägenhet och det andra en relativt obebolig före detta jordbruksfastighet. Att kalla oss rika vore också ett hån med tanke på att vi levt utan internetbank den senaste månaden, fast jag trodde aldrig att vi var så dåliga på att hålla koll ändå!

Nu när vi är hemma igen borde jag ta mig ett ryck och kolla upp både csn och rehab-utbildningen ordentligt (kurslitteratur) men jag törs inte riktigt. Jag har ju haft mitt trygga hemmaliv i ett år nu och även om jag brinner av iver över att komma ut i samhället igen och verkligen göra något så känns det ju så otryggt... Tids nog samlar jag nog på mig modet som krävs, hoppas jag.

Lite från den sista härliga semestertiden kommer här, med start i Idre;

  Mio fick prova "jönnbrö" för första gången och sedan gick vi på cykeluppvisning och Mio somnade sött! Uppvisningen gick ut på att cyklisterna skulle hoppa snyggt ner i "kvålpkönna" (valpsjön, fast som bara är en liten tjärn). 

     Trollstigen på Nipfjället där bilen automatiskt börjar rulla uppför när man stannat den, ett fenomen som Mattias gång på gång försökt överlista...


Amazonen som jag körde några varv med under crousingen (eftersom vi själva inte hade någon besiktad veteranSaab att ställa upp med i år). I bakgrunden "farbror" Lennarts DeSoto. 

    
Pappa med sin finaste tröja, vår värmländska, härliga fanclub (i år 10st) som vi i år enbart festade med och slutligen Lasse Stefanz som jag och min älskling dansade gott till under kvällens slutskede. En kanonkväll men som tyvärr innehöll några regndroppar för mycket. Träffade faktiskt en gammal granne också, eleven years ago...

Tiden går fort när man har roligt, snart har de sålt farmors hus också och det enda av vårt Idre som återstår är stugan i Sätern. 

   Min svägerska Katarina och Mios "kusin" Kojak i Sälen där bland annat Vasaloppsstarten fick sig en titt.

 Väl hemma igen (Böle) provkörde Mattias och Mio Ockelbon som jag sedan skulle hjälpa Mattias att köra in på "fåsbotten" och som slutade lite för tvärt mot väggen tvärs över... Men både skotern och jag klarade oss utan synbara skador!



Slutligen så har Mattias också fått igång en av sina crossar och Mio har invigt sin badpool - om än inomhus då vi ännu inte har vattnet färdigdraget till vårt kära hus.



Sitter nu och väntar på att mamma ska ringa så att vi kan bestämma träff på stan senare idag!