Den sista dagen.
Året har varit bra, jag och vi har vuxit i oss rollerna av att vara familj och vi har köpt ett underbart hus där vi tänkt oss en lycklig fortsättning. Jag har tagit tag i det där med att läsa vidare och jag har i större grad lärt mig leva med och acceptera även mina fel och brister, därmed älskar jag nog mig själv mer idag än för ett år sedan.
Förväntningarna inför 2008 är inte överväldigande, väntar mig inget speciellt annat än att få fortsätta leva och trivas med det jag har och den jag är. Resultatet kommer nog att summeras om ytterligare 366 dagar men först ska jag nu värma upp inför kvällens festligheter genom en god pastasallad med vitlöksbröd i gott sällskap!
Det gångna året summeras
Frågorna stulna från någon annan...
1. Gjorde du något i år som du aldrig gjort förut?
Började på universitetet bland annat.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
Minns inte, fast jag har inte gått upp i vikt i alla fall. Minns att jag somnade nästan innan tolvslaget så jag kanske inte hann önska.
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Nej inga nära, fast en hel drös började baka både igen och för första gången.
4. Dog någon som stod dig nära?
Nej, fast rehabprogrammets assistent känns som någon som borde fått vara med ett tag till.
5. Vilka länder besökte du?
Faktiskt inga alls utöver Västra GötaLAND och liknande...
6. Är det något du saknar år 2007 som du vill ha år 2008?
En riktig sommar, även om jag säkert kommer att jobba bort det mesta av den.
7. Vilket datum från år 2007 kommer du alltid att minnas?
11/3 (min födelsedag) 10/7 (Mios...) och 24/12...
8. Vad var din största framgång 2007?
Det där med universitetet kanske.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Inte mer än vanligt.
11. Bästa köpet?
Måste vara toalettstolen till huset!
12. Vad spenderade du mest pengar på?
Mio?
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Det gladaste jag minns var när Sandra berättade om bebisen!
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2007?
"Om du lämnade mig nu"
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Förhoppningsvis gladare.
16. Vad önskar du att du gjort mer?
Ansträngt mig för att minnas saker från det gångna året...
17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Oroat mig för allt.
18. Hur tillbringade du julen?
Hos svärisar med son och sambo.
19. Blev du kär under 2007?
Nej, men jag fortsatte vara det.
20. Hur många one night stands?
Inte fler än vanligt!
21. Favoritprogram på TV?
Parlamentet när Björn Gustafsson är med! Och Grey´s Anatomy och Desperate Houswives fast inte på tv:n...
22. Hatar du någon nu som du inte hatade i början av året?
"Hata är ett väldigt starkt ord..." Nej även utan en lika stark innebörd så jag tror inte det.
23. Bästa boken du läste i år?
Harry Potter och dödsrelikerna.
24. Största musikaliska upptäckten?
"Billy Opel och Bert Kadett"?
25. Något du önskade dig och fick?
En viss parfym i julklapp.
26. Något du önskade dig men inte fick?
Allt det gräs jag tror är grönare någon annanstans.
27. Årets bästa film?
Inte Leo iaf.
28. Vad gjorde du på din födelsedag 2007?
Firade med familj och vänner som vanligt, vad jag minns... Bakade för första gången en egen Schwartzwald!
29. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
Nej, inget av betydelse.
30. Vad fick dig att må bra?
Mest av allt Mattias och Mio.
31. Vilken kändis var du mest sugen på?
"Karim" i andra avenyn.
32. Vem saknade du?
Klara emellanåt.
33. De bästa nya människorna du träffade?
De i studiegruppen.
Bilderna som utlovats
Mio med julklappar. 
Och en knapp vecka senare
Julbilder ska komma, men inte idag.
Lite bilder från veckan som gått...
Julgruppen Mattias fick från sitt jobb, duplohuset jag byggde så fint och som Mio lika snabbt rev igen...
Gårdagen spenderades hos mina föräldrar och syskon för en "lilla julafton". Idag försöker jag få mina köttbullar att smaka lika gott som mammas. Skinkan har griljerats, tvättmaskinerna är fulla och städningen ska vi också försöka hinna med... Allt för att imorgon "bara" handla (har aldrig sett kvantum så fullt som idag!) och åka till vårt hus, äta gott, må gott och fira vår jul!
God jul mina nära och kära, jag kommer åter den 31:a, om inte förr!
För att göra Sandra ännu mer shoppingsugen...
Nu väntar Wallander...
Julrea på IKEA!
Nyss hemkommen från Sundsvall och mitt i julklappsinslagningen...
Imorgon kommer äntligen syster Klara och hälsar på!
Ska på stan en sväng och se om jag hittar något till nyår (är främst inne på nya stövlar och kansek en kortkjol) och en kompletering av nödklappen till Mattias eftersom kakfatet jag ville köpa på IKEA var slut (förstås). Det var det enda planerade inköpet... men istället upptäckte jag den stora julrean (minst 75% på allt som har med julen att göra) så det blev en fullproppad kasse och lite till för det futtiga priset 231kr!
Vaknade kl 03.00 (tack Mio för det) igår morse och när klockan gått mot dryga fyra gav jag upp och gick upp. Tog en längre dusch än nödvändigt och förberedde mig på en lång dag. Passaten var skön och jag somnade lite på ditvägen och tur var väl det... 8 timmars föreläsningar och en kväll i Birsta kräver sitt.
Mycket bra föreläsningar denna gång iaf (förutom en) där jag bland annat fått lära mig:
* att i Nya Guinnea finns manligt och kvinnligt genus som avses genom att kvinnor blöder och män har sädesutlösning. När kvinnor gått igenom klimakteriet och fått i sig tillräckligt med sädesvätska så får de också tillträde till männens revir. Frågan om hur mycket sädesvätska som är tillräckligt stäldes aldrig...
* att legitimerade läkare bara får rekommendera eller utöva vård som är vetenskaplig, men avsäger de sig sin legitimation kan de öppna egen klinik och exprimentera lite bredare.
* att det i svenska styrelser sammanlagt finns fler (män) med namnet Göran än det totala antalet kvinnor (!).
* att lantrevbärare är den yrkeskår som i högsta grad utsätts för hundbett.
Har förstås lärt mig en hel del av större värde inom rehab också men det får ni själva gå utbildningen för att lära er...
Snart nyår
Snart nyår
Ajaj
Har snabbkollat böckerna tills Sundsvall imorgon och jag har gott hopp! Bara jag kan slita mig härifrån och hämta tvätten så ska jag koka mig ännu en kopp chai-te och lägga mig på sängen med den bästa av böckerna för en grundligare titt!
Hade lunchdate med ♥ i form av fyra varmkorvar på kvantum (han tre och jag en, som eg också var hans) men det bästa var ändå stunden innan då han kom ut från läkaren och berättade att han inte hade cancer. Iofs så sa han inte det men med tanke på att knölen under hans arm troligtvis bara var en långvarig form av inflammerade körtlar så tolkade jag det till det bästa!
Inte behöver jag laga middag heller, det är bara att tacka Sandra och Johan och ta emot!
Jobbar på
Kvällens tv-tips:
Ännu ett I-landsproblem avklarat.
Känslorna av jul ligger liksom i luften, med lukten av knäcken och att legitimt få tassa omkring i raggsockar, fleecekjol (lånad, för att jag inte trivs i bara leggingsen) och stickad tröja. Har hjälpt pappa med julklappsinslagning som gengäld för att han delade rum med Mio och gav mig och ♥ sovmorgon.
En vecka till jul...
När bilder säger mer än alla ord
Tog mig lite tid för förändring...
Ska luska ut hur man sätter in bilder som bakgrund tex... nån som vill skvallra?
Tänk att ha lika fin mage som en supermodell. Om än en före detta...
På väg hem skulle Mattias backa ut bilen uppe vid Tursibyrån och eftersom bakrutan var så frostig tittade han genom dörren, stängde sedan den och fick dörrhandtaget i näven. Så nu har jag (vi) en bil där förardörren inte går att öppna inifrån och passagerardörren inte går att öppna överhuvudtaget (fast när bilen blir varmare så ska det nog gå att låsa upp den från insidan iaf...). Dags att byta bil kanske... Sådana gånger är det inte det bästa att vara en fattig student.
I bio-tidningen (från Expressen) fanns denna bild på mamman Cindy Crafford som jag syftat på i rubriken.
Nog om vår luciavaka, för idag är det ju lucia på riktigt och med en 17-månaders är det klart att det ska firas! Först blev det luciatåg med tillhörande fika på dagis. Mio var en sådär söt pepparkaka som bara han kan (med fastknuten hatt) och så länge han satt i personalens knä och inte såg oss så gick det bra. Sedan fick han syn på sin pappa och lämnade snabbt de övriga... Fikat var gott, Joel lämnades på skolan och vi for vidare till Nylunds där det inte blev så mycket till sång men Pepparkakan (Mio) fick ett flertal ätbara pepparkakor och för vi vuxna blev det både glögg och chokladpraliner!
Med lite "otur" väntar ännu en fika på Törners i eftermiddag... fast med Meena denna gång. De har fått till det riktigt snyggt där nere, mycket mörkbrunt och vad kan väl passa bättre?!
Say hallo to the good life
Känslan av att alla skrivna ord borde ha räckt, men kanske ändå inte, kvarstår, men vad gör väl det när det finns så mycket annat, bättre, att lägga tankarna på?! När Mio sover lunch ska ♥ på stan och köra julklapp till MIG!
Under tiden ska jag göra det sista som psykogogimomentet kräver av mig, komma med kritik på två andra grupparbeten. När Mio sedan vaknar ska vi också åka på stan, ta med ♥ för första fikan på nya Törners och besöka lekstugan för att kanske hitta någon gemensam julkalpp till den barnsligaste av oss.
Vädret är vackert men bitande kallt.
Fast med två veckor till jul känns det bättre så än med tö...
Lilla ego
Ångest
Det är inte första, och säkerligen inte sista gången som dennna rastlösa och motsägelsefulla känsla träder in. Känslan av att det å ena sidan är bra nu men att det å andra sidan kanske, kanske skulle kunna ge lite mer om jag bara försökte. Dagen-före-tenta-ångesten är här nu. Lite hade jag hoppats att jag blivit en annan sedan gymnasiet då det var likadant men aldrig lika svåra kunskaper.
Jag vet inget sätt att handskas med känslan av att inte orka/vilja läsa mer men samtidigt inte kunna koppla av och känna mig tillfreds med det. Jag vet att jag inte lär mig mer av att läsa nu, för all motivation är defenitivt puts väck och det är snarare är så att jag börjar känna mig osäker av att "bara kolla igenom det här och det här en sista gång" men det gör ju att det kanske vore bra att läsa lite till, och så går det runt igen...
Så tänk om jag litade på mig själv och kunde ta åt mig av mantrat jag hela tiden rabblar utan att kunna fokusera, "jag kan massor och räcker inte det så är inte en omtenta hela världen", särskilt inte nu när vi "bara" ska tenta genom rapportskrivning på nästa moment. Klart att ett godkänt resultat är vad jag strävar efter även om jag inte alls är lika förberedd som förra gången, men nu är det ju liksom stopp. Fast nästan hellre än att klara tentan så vill jag hitta ett sätt att kunna handskas med denna dag innan alla kommande tentor. Det var så skönt att gå på Winnerbäck kvällen innan sist för var ska ångesten få plats när hela ens inre är fyllt av ljuv musik?!
Jag lovar, detta ska vara det sista ångestladdade, deprimerande inlägget för i år! Och jag har skrivit för min egen skull, eller möjligtvis för att få råd, men jag behöver verkligen inget medlidande! Det är bara en timme att härda ut nu, sedan ska jag gömma undan allt skolarbete, ta med mig min mjuka pepparkaka och åka till Sara. Dessutom önskar jag lite att jag ska se ut som en pepparkaka när jag åker därifrån men jag vet att inte en gång i ett solarie räcker för det... Röda naglar går inte bra ihop med mina vita händer, men är det jul så är det!
Jag återkommer i ett annat sinneslag.
Dagens tre låttextcitat
"...för du och jag har sett en del och känner till varandras fel, vi lever i vår egen hemlighet. Kom öppna dig, snart är julen över, sitt närmare för du är allt jag vet och behöver."
Snart kommer änglarna att landa, Ulf Lundell
"...så håll mig hårt, håll mig älskling nu. Stockholm vaknar långsamt, på droger och på sorg, snön yr ut sin oskuld..."
Columbus, Kent, Jocke Berg.
"Tiden läker inga sår och det som inte dödar stärker inte heller, och så länge man landar på sina fötter klarar man sig inte och det finns inga kläder som tål det dåliga väder som du och jag haft så länge nu..."
Satan vad ont det gör, Lasse Lindh
Dan före dan före ett antal andra dagar
Min nyklippta, lilla älskling! Har fått porträttfotona från dagis idag också men nyfikna får hålla till godo tills efter julklappsutdelningen och säkert ett tag till också...
Tog den vanliga promenaden hem från dagis i morse och Storsjöskolan hade "bara" 8 tejpade fönsterrutor. Tillhörande busskur hade inte en enda tejpad ruta, inte en enda öht faktiskt. Är det verkligen så lite att göra i den här stan? Det gör att det känns sunt att flytta härifrån.
Ovanför busskuren cirkulerade säkert ett tusental svarta, skrikande fåglar som följde mig på ett onaturligt och smått skräckinjagande sätt ända tills jag kom till radiohuset där alla försökte trycka ihop sig på radiomasten på taket. Sedan dess har jag hållt mig inne, suttit framför datorn, med näsan i böcker eller bläddrat i föreläsningsanteckningar så nu börjar det kännas sådär på gränsen till så tråkigt man faktiskt kan acceptera att ha det. Ska lägga undan allt nu och ta ett sista ryck imorgon och sedan hoppas på det bästa...
Ikväll blir det mjuk-pepparkakebak och mysfika med älskling till Andra avenyn om han hunnit hem tills dess. Ska lägga undan en del av kakan och ta med mig till Sara imorgon också.
Vad som förmodligen säger mer om mig än i sig
Att springa är bra att kunna - när man blir jagad
Rumpan sitter bak - dit ögonen inte når
Facebook strider mot naturen - kontakter har man tappat av en anledning
Att inte ha glasögonen på är bra - när man vill ha en anledning för att slippa heja
Det går fruktansvärt långsamt men maten är god
Men det där om att sammanfatta en till bok idag går det sämre, det skulle vara så mycket mer motiverande att ta den där svängen på stan men det är fyra timmar tills bussen gå och med datorn i ryggsäck och två 5-kilossäckar med fästmassa för kakel har jag ingen lust att vandar omkring så länge! Nåt kapitel till, sen så...
...även om det blev rätt mycket fnissande till sist
Det innebär en dag på hemmaplan imorgon och förhoppningsvis en ordentlig sammanfattning av minst en av de andra böckerna så att jag har massor av papper att läsa på bussen till Böle sedan. Men först en låååång sovmorgon (och sist jag somnade med den tanken så vaknade jag 07.10). Funderar på att imorgon lämna tillbaka en tunika jag köpte med 25% rabatt på KappAhl förra veckan för nu har jag fått en kupong som ger 30%. Kan ju alltid köpa en likadan... eller något lite mer försvarbart. Älskade den tunikan men den ser lite tantig ut. Inte på mig dock, jag som ser så ung ut att jag måste visa leg för att köpa lättglögg...
Tenta på onsdag, omtenta den 16 januari. Lite fel inställnig kanske men jag har åtminstone snappat upp i någon bok att det är lättare att skylla sina egna misstag på annat så jag skyller på läraren som aldrig fick mig motiverad eller intresserad från början. Saknar egot som ska sitta på min axel och berätta för mig att jag ska klara den men som denna gång istället lite tyst viskar att "vi hoppas på det bästa".
Jösses vad jag längtar efter min lillkille idag! Har kännt så mer än vanligt hela dagen men särskilt efter att ha läst om Alicia.
Min stora kille känns det än så länge bara rätt skönt att slippa, men det kommer väl när jag åter igen får krypa ner ensam under duntäcket... Det finns ju trots allt ingen bättre ställe att somna på än på älsklings högra överarm och låta lukten av honom fylla varje andetag. För resten av livet baby!
Kvällens copingstrategi... (och för er som inte vet vad det är - slå upp det!)
Roomservice verkar förresten ha missuppfattat det där med att det är en mönstrad fondvägg som är snyggt och inte en enfärgad bland tre mönstrade...
Funderar på att noppa ögonbrynen eller något annat kreativt som kan tygla tristessen
Av hänsyn till mina mer eller mindre trogna o
ch mer eller mindre anonyma läsare så blir i
dag ingen uppdatering (möjligtvis senare...).
Skulle jag skriva något så skulle det ändå ba
ra handla om hur killarna åkt till Böle igen- til
l MIN Harry Potter som jag lät ligga kvar där t
ill förmån för all den psykologiläsning som f
år mig att vilja skriva så mycket mindre än ja
g redan gjort. Tack för visat, antaget intresse.
Årets godaste pepparkaka!
Dagens första leende
-Har du leg?
-Jaa... och det tog sedan ett tag, medan jag fumlade efter körkortet, för att komma på att jag faktiskt köpt en flaska av Icas egna glögg 2,2%! Eftersom jag vid majoriteten av de tillfällen jag handlar alkohol (för att jag skulle handla tobak finns liksom inte) inte alls får den frågan och liksom hade glömt bort att den fanns, så en eloge till den av alla Kvantums blonda kassörskor som fick mig att le för första gången idag! Och som till skillnad från systemarna verkar sköta sitt jobb...
Gårdagen var bara, bara crap
Ironiskt nog så stressar jag upp mig inför tentan nästa vecka trots att jag just nu läser en bok om - stress. Har fortf en annan bok som bara är halvläst och sedan ska jag ju hinna repetera också! Om jag bara visste hur man pluggade för att bara bli godkänd så skulle jag göra det för jag vet inte ens om tiden räcker till det. Det märks så väl att detta moment är en vecka kortare för att den förra tentan lappade över och all prioritet för detta moment försvann. Tror iaf att jag vet vem jag ska intervjua i nästa moment nu, om han ställer upp... Känner att jag tappat all tro på mig själv och landat i nån slagt depp där jag är övertygad om att jag inte skulle fixa att intervjua någon jag inte känner just nu och jag vet inte ens när jag ska ha tid att hitta tillbaka till mig själv igen. Sätter något slags tvivelaktigt hopp till att det bara är stressen över tentan som får mig att känna såhär och att allt försvinner bara den är över.
Nej, usch, nu måste jag sluta sitta här och sucka, annars blir det ju ännu mindre med tid, hoppas dessutom på ork och tid att gå och köpa mjölk och julfrimärken senare. Lite bilder från helgen och min Mio-mys bara.
