elins elegi

Så skönt att läsa om folk som kallar sig måsar och som bara låter skiten rinna ur en, dock inte bokstavligt.
Så skönt att bara ta åt sig av det som stärker en.
Så skönt att kunna leva här och nu med de som verkligen betyder något.

Det fanns en vän för mig.
En vän som jag litade på och såg som en av de bästa.
En vän som lät en liten namnlös anteckning i en bok blossa upp till en konflikt stor nog att dela en hel skolklass.
En vän som gjorde mig till ett av gruskornen hon sedan satte foten på.
En vän som gjorde tredje ring till allt den inte borde ha varit.

Jag har varit arg, jag har skyllt allt på henne och jag har snudd på hatat.
Jag kommer aldrig att förlåta eller glömma men jag har gått vidare.
Jag har mognat och försökt se på saken ur hennes ögon.
Jag låter henne leva lycklig i sitt liv för här lever jag mycket lycklig i mitt.
Jag kastar inte längre hennes skit.

Jag försöker också vara en mås.